Gå direkt till innehåll

Sammanfattning av Swedres-Svarm 2020

Swedres-Svarm redovisar antibiotikaanvändning och resistensläge inom djur- och humanvården i Sverige. Rapporten ges ut årligen i samarbete med Folkhälsomyndigheten.

Under covid-19 pandemin har både antibiotikaförsäljningen och anmälningarna av antibiotikaresistenta bakterier hos människor minskat. Det ses även i annan rapportering av de flesta anmälningspliktiga infektioner hos människor. I övervakningen av resistensnivåer bland kliniska isolat från människor ses däremot inte denna påverkan, utan trenderna är relativt opåverkade. Covid-19 pandemin har haft en omfattande påverkan på samhället och sjukvården och även påverkat provtagningen för resistenta bakterier, antalet vårdtillfällen, antalet besök samt karaktären på besöken inom sjukvården i stort.

Under en lång tid har Sverige haft en gynnsam situation jämfört med många andra länder när det gäller antibiotikare­sistens hos bakterier från människor. Det läget kvarstår fortfarande. En av anledningarna är att vi har effektiva strategier för att främja en ansvarsfull användning av antibiotika och begränsa spridningen av antibiotikaresistens. Trots det goda läget finns det problem med smittspridning och ökande antibiotikaresistens, vilket motiverar fortsatt förebyggande arbete. Viktiga exempel är de återkommande utbrotten av vankomycinresistenta enterokocker på sjukhus och ett ökande antal vårdrelaterade kluster av ESBL-CARBA.

Antibiotikaförsäljningen inom humanmedicinen i Sverige fortsatte minska under 2020, efter att stadigt ha pekat nedåt under de senaste årtiondena. Följsamheten till behandlingsrekommendationer ökar, därmed minskar användningen av bredspektrumantibiotika.

Inom veterinärmedicinen har antibiotikaförsäljningen minskat kraftigt sedan mitten av åttiotalet för att de senare åren ha stabiliserats på en jämförelsevis låg nivå. Förekomsten av resistens bland bakterier från djur har generellt sett varit stabilt låg. För vissa substanser och bakterier har förekomsten över tid till och med minskat. Ett sådant exempel är ESBL-bildande Escherichia coli hos slaktkyckling. Det finns dock undantag, exempelvis har förekomsten av resistens mot ampicillin, sulfonamider och trimetoprim ökat hos slumpmässigt utvalda E. coli hos såväl slaktkyckling som slaktgris.

Viktiga fynd 2020

  • Den totala antibiotikaförsäljningen inom humanmedicin i Sverige minskade med 13 procent jämfört med 2019, mätt i DDD per 1 000 invånare och dag.
  • Generellt ses en minskad försäljning i alla delar av vården mellan 2019 och 2020, vilket är en effekt av pandemin med covid-19.
  • Det nationella genomsnittet för antibiotikaförsäljning till människor har minskat ytterligare och ligger nu under det långsiktiga nationella målet på 250 recept per 1 000 invånare och år.
  • Andelen MRSA bland Staphylococcus aureus från blododling har ökat till 2,3 procent, från 1,8 procent 2019.
  • Antalet vårdrelaterade, mindre kluster av ESBL-CARBA har ökat, tre kluster 2020 jämfört med ett 2019.
  • I samband med pandemin har antalet fall minskat av all anmälningspliktig antibiotikaresistens, utom pneumokocker med nedsatt känslighet för penicillin. Denna påverkan ses däremot inte på resistensnivåer bland kliniska isolat från människor, utan trenderna är relativt opåverkade.
  • Försäljningen av antibiotika för användning till djur är stabilt låg och domineras av penicillin med smalt spektrum.
  • MRSA är ovanliga hos både lantbrukets djur och sällskapsdjur.
  • Den minskade förekomsten av ESBL-bildande E. coli i prov från slaktkyckling som setts de senaste åren stabiliserades under 2020.
  • Bakterier som bildar ESBL-CARBA har inte konfirmerats hos djur i Sverige.

Försäljning av antibiotika

Antibiotikaförsäljning inom humanmedicin

Den totala mängden antibiotika som såldes i Sverige minskade med 13 procent under 2020 och ligger nu på 9,7 DDD per 1 000 invånare och dag. I detta innefattas all antibiotika som sålts på recept till individer och på rekvisition till olika vårdinrättningar och särskilda boenden. Antibiotikaförsäljningen under 2020 påverkades stort av covid-19 pandemin och en minskad försäljning ses inom alla vårdformer och framförallt öppenvården.

Öppenvård

Antalet antibiotikarecept som hämtades ut på apotek mins­kade påtagligt (17 procent) under 2020. Försäljningen minskade i samtliga åldersgrupper, men mest bland de yngre, jämfört med 2019. Minskningen var störst för antibiotika som ofta används vid luftvägsinfektioner (28 procent). Antalet recept per 1 000 invånare under 2020 var 237, vilket innebär att det nationella målet på 250 recept per 1 000 invånare och år uppnåddes under året. Bland de 21 regionerna låg försäljningen i 19 regioner under 250-målet under 2020.
Försäljningen av antibiotika på recept inom tandvården fortsatte att minska under 2020 och var 3,2 procent lägre än år 2019. Sedan år 2007 har antibiotikaförsäljningen inom tandvården minskat med hälften.
En tendens till ökad försäljning av antibiotika via digitala vårdgivare ses under 2020.

Sjukhus och andra vårdformer

Den totala försäljningen av antibiotika på rekvisition till vårdinrättningar sjönk till 1,36 DDD per 1 000 invånare och dag under 2020 och minskade därmed med 4 procent från 2019. Antibiotikaförsäljningen till akutsjukhusen har minskat mätt i DDD per 100 vårddagar och ligger kvar på samma nivå som 2019 mätt i DDD per 100 vårdtillfällen.

Den totala försäljningen på slutenvårdsrekvisition och uppdelat på försäljning till akutsjukhus minskade framförallt bland betalaktamaskänsliga och -resistenta penicilliner (J01CE och J01CF). Dessa fortsätter trots detta att vara bland de största antibiotikaklasserna. Försäljningen av cefalosporiner och kombinationer av penicilliner har fortsatt att öka till akutsjukhus. Användningen av bredspektrumpreparat – cefalosporiner (J01DB-DE), karbapenemer (J01DH), fluorokinoloner (J01MA) och piperacillin-tazobactam (J01CR05) – visar stora regionala variationer. Även andelen penicilliner, mätt i DDD, varierar stort mellan regionerna.

Antibiotikaförsäljning inom veterinärmedicin

Statistiken för 1980–2019 har uppdaterats avseende mängden aktiv substans bensylpenicillin. En faktor som används vid beräkning har ändrats och det resulterar i generellt något lägre siffror än vad som tidigare publicerats.

Den rapporterade försäljningen av antibiotika för djur uppgick 2020 till 9 306 kilogram, varav 53 procent var penicillin med smalt spektrum. Motsvarande värden för 2011 var 12 220 kilogram och 52 procent.

Den totala försäljningen av antibiotika för djur har minskat med över två tredjedelar sedan 1986 då användningen av till­växtbefrämjande antibiotika upphörde, korrigerat för att antalet av vissa djurarter har förändrats över tid. Under 90-talet minskade användningen av antibiotika som läkemedel till hela djurgrupper, och under det senaste decenniet ses också en minskad användning av antibiotika för behandling av enstaka djur.

Jämförelse av försäljning inom human- och veterinärmedicin

Under 2020 såldes 54,0 ton antibiotika för behandling av människor och 9,1 ton för behandling av djur (inkluderar inte produkter för intramammärt eller intrauterint bruk). Uttryckt i relation till kroppsvikt (milligram aktiv substans per skattad kilogram biomassa) var försäljningen 79,8 milligram per kilogram för människor och 11,9 milligram per kilogram för djur. Försäljning inom humanmedicin dominerade för alla inkluderade antibiotikaklasser utom för aminoglykosider.

Anmälningspliktig resistens

ESBL-bildande Enterobacteriales (tidigare Enterobacteriaceae)

ESBL-bildande Enterobacterales (tidigare Enterobacteriaceae) hos människor har varit anmälningspliktigt sedan 2007. Det är den vanligaste av de anmälningspliktiga resistenstyperna.

Resultat 2020, Enterobacterales (tidigare Enterobacteriaceae) med ESBL

  • Antal rapporterade fall: 8 230 (föregående år 10 717), rela­tiv förändring: 23 procent minskning.
  • Antal fall med blodförgiftning: 727 (föregående år 835), relativ förändring: 13 procent minskning.
  • Som tidigare år var E. coli den vanligaste arten, 87 procent, följt av Klebsiella pneumoniae, 9 procent.

Resultat 2020, Enterobacterales (tidigare Enterobacteriaceae) med ESBL-CARBA

  • Antal rapporterade fall: 128 (föregående år 201), relativ förändring: 36 procent minskning.
  • Antal fall med blodförgiftning: 11 (föregående år 6).
  • Antal vårdrelaterade kluster av ESBL-CARBA har ökat, tre mindre kluster 2020 jämfört med ett 2019.
  • Även bland Enterobacterales (tidigare Enterobacteriaceae) med ESBL-CARBA var E. coli den vanligaste arten, 61 procent, följt av K. pneumoniae, 26 procent.

Bakterier som bildar ESBL är inte anmälningspliktiga vid fynd hos djur. Sådana bakterier är ovanliga hos djur i Sverige. Tidigare var förekomsten hos slaktkyckling hög men den har minskat under senare år. Under 2020 undersöktes förekomsten av ESBL-bildande E. coli i tarm- och köttprov från slaktkyckling samt i tarmprov från kalkon med selektiva metoder. Sådana bakterier hittades i 3 respektive 0 procent av tarm­proven från slaktkyckling respektive kalkon och i 2 procent av kycklingköttsproven med svenskt ursprung. Bakterier som bildar ESBL-CARBA har inte konfirmerats hos djur i Sverige.

Staphylococcus aureus resistenta mot methicillin (MRSA)

Samhällsförvärvad smitta är sedan länge den vanligaste typen hos människor smittade med MRSA i Sverige, med två tredjedelar av fallen. Från 2015 rapporteras familje-/hushållssmitta och samhällsförvärvad smitta separat. Familje-/hushållssmitta och samhällsförvärvad smitta utgjorde vardera 32 procent av fallen.

Resultat 2020

  • Antal rapporterade fall: 3 112 (föregående år 3 858), relativ förändring: 19 procent minskning.
  • Antal fall med blodförgiftning: 98 (föregående år 72), relativ förändring: 36 procent ökning.
  • Andelen MRSA bland S. aureus från blododling har ökat till 2,3 procent, från 1,8 procent 2019.

Förekomsten av MRSA hos djur i Sverige är fortfarande låg, vilket begränsar risken för spridning till människor. Under året isolerades MRSA sporadiskt från djurslagen hund, häst och katt. Hos hundar och katter dominerar samma typer av MRSA som hos människor, vilket tyder på att människor är smittkällan. Hos hästar rapporterades under året 27 fall av MRSA, vilket är en tredubbling jämfört med den tidigare högsta noteringen, 9 fall år 2014. Delvis förklaras ökningen av MRSA-utbrott på två hästsjukhus, totalt 18 fall. Det ena utbrottet, 7 fall, var av den hittills vanligaste varianten, spa-typ t011, tillhörande lantbruksdjurstypen MRSA CC398. Det andra utbrottet, 11 fall, var av spa-typ t1971 som första gången konstaterades hos hästar i Sverige 2019 (1 fall).

Staphylococcus pseudintermedius resistenta mot meticillin (MRSP)

Under 2020 var antalet anmälda fall av meticillinresistenta Staphylococcus pseudintermedius (MRSP) hos djur på samma nivå som de senaste åren. Totalt anmäldes 49 fall av MRSP till Jordbruksverket, varav isolat från 47 hundar fanns tillgängliga för vidare undersökning. De första åren efter att MRSP hade hittats hos djur i Sverige var i princip alla fall av en viss sekvenstyp (ST71). Numera förekommer flera olika sekvenstyper.
MRSP är inte anmälningspliktig vid förekomst hos människa.

Streptococcus pneumoniae med nedsatt känslighet för penicillin (PNSP)

Resultat 2020

  • Antal rapporterade fall: 112 (föregående år 118), relativ förändring: 5 procent minskning.
  • Antal fall med blodförgiftning: 4 (föregående år 9).

Enterococcus faecium och Enterococcus faecalis resistenta mot vankomycin (VRE)

Resultat 2020

  • Totalt antal rapporterade fall: 79 (föregående år 232), rela­tiv förändring: 66 procent minskning.
  • Antal rapporterade fall av E. faecium med vankomycinresistens: 77 (föregående år 221), relativ förändring: 65 procent minskning.
  • Antal rapporterade fall av E. faecalis med vankomycinresistens: 4 (föregående år 11).
  • Två fall rapporterades med både E. faecium och E. faecalis.
  • Antal fall med blodförgiftning: 4 (föregående år 10).
  • Åtta sjukhusrelaterade smittspridningar rapporterades under året med 2-7 fall vardera. År 2019 rapporterades 22 sjuk­husrelaterade smittspridningar.

Under 2020 undersöktes förekomsten av VRE i tarmprov från slaktkyckling med selektiva metoder. Sådana bakterier hittades i 6 procent av proven. Därmed fortsätter den minskning i förekomsten av VRE hos slaktkyckling som setts sedan 2005. Alla isolat tillhörde den klon av E. faecium med vanA som är vanligast bland VRE från slaktkyckling i Sverige.

Resistens hos zoonotiska smittämnen

Salmonella är ovanligt hos djur i Sverige och isolerade stam­mar är oftast känsliga för antibiotika. Resistens mot anti­biotikagruppen fluorokinoloner är ovanlig. För Salmonella-arter var resistensen bland faeces-isolat från människor högst mot fluorokinoloner, 20 procent. Ingen resistens mot meropenem rapporterades. Salmonellaisolat från invasiva infektioner hos människor är mycket mer resistenta än isolat från djur i Sverige. Detta beror troligen på att en stor andel av fallen hos människor är smittade utomlands.

Campylobacter-stammar från djur i Sverige är oftast käns­liga för relevanta antibiotika och exempelvis är resistens mot erytromycin mycket ovanligt. Hos Campylobacter jejuni från människor var resistensen mot ciprofloxacin 43 procent och mot tetracyklin 24 procent 2020. En procent var resistenta mot erytromycin.

Vanligtvis behandlas inte infektioner som orsakas av Salmonella eller Campylobacter med antibiotika, varken hos människor eller hos djur. Hos människor resistensbestäms därför endast en liten andel av isolaten, varav de flesta gäller allvarliga infektioner. Se vidare avsnittet ”Comparative analysis” och ”Antibiotic resistance in humans” för respektive bakterie.

Resistens hos kliniska isolat från människor

Alla data för dessa sammanställningar samlas in automatise­rat via Svebar, ett samarbete mellan de kliniska mikrobiologiska laboratorierna och Folkhälsomyndigheten.

  • Escherichia coli: Resistens hos blodisolat mot ceftazidim och cefotaxim var 6–8 procent. Antalet anmälningar av E. coli ESBL från blod 2020 var 601. Resistens mot ciprofloxacin är nu 14 respektive 11 procent hos isolat från blod respek­tive urin, ett observandum vid val av empirisk behandling av febril urinvägsinfektion.
  • Vid ålders- och könsfördelning av resultat för E. coli från urin ses vissa skillnader mellan grupperna. Speciellt tydligt är den höga ciprofloxacinresistensen (16-20 procent) hos män, 20 år och äldre.
  • Klebsiella pneumoniae: Resistens hos blodisolat mot cefotaxim och ceftazidim var 6–7 procent. Antalet anmälningar av K. pneumoniae ESBL från blod 2020 var 104. Liksom för E. coli är resistensen mot ciprofloxacin nu relativt hög, 10 respektive 8 procent hos isolat från blod och urin, ett observandum vid val av empirisk behandling av febril urinvägsinfektion.
  • Staphylococcus aureus: Resistens mot cefoxitin (som indikerar MRSA) hos isolat från blod och prover från hud-och mjukdelar var 2,3 procent respektive 2,2 procent. Antalet anmälningar av MRSA från blod 2020 var 98.
  • Enterococcus faecalis och Enterococcus faecium: Vankomycinresistensen hos isolat från blod är fortsatt låg (0 respektive 0,3 procent) och för höggradig aminoglykosidresistens ses en fortsatt minskning.
  • Clostridioides difficile: Incidensen har minskat med 9 procent från 2016 till 2020, och är nu 60 fall per 100 000 invånare och år. Antibiotikaresistens har inte undersökts 2020.

Resistens hos kliniska isolat från djur

Bakterier som orsakar sjukdom hos djur är fortfarande oftast känsliga för de antibiotika som vanligen används. Till exem­pel är bakterier som orsakar luftvägsinfektioner hos lantbrukets djur och hästar generellt känsliga för bensylpenicillin. Penicillinresistens är däremot vanligt hos Staphylococcus pseu­dintermedius från hundar och förekommer hos S. aureus från hästar och S. felis från katter. Resistens hos E. coli från olika djurslag förekommer också och är vanligast hos isolat från träckprover från unga kalvar och grisar. Resistensundersökning är motiverat för val av lämpligt antibiotikum vid behandling, särskilt för stafylokocker, E. coli och Brachyspira spp.

Indikatorbakterier från friska djur

Resistens hos E. coli i tarmfloran hos friska djur kan användas som indikator för utbredningen av antibiotikaresistens hos bakteriefloran i en djurpopulation och indirekt som indikator på omfattningen av antibiotikaanvändning till djuren.

I Sverige är förekomsten av resistens hos dessa indikatorbakterier låg hos de flesta undersökta djurslag och situationen är gynnsam ur ett internationellt perspektiv.

Senast uppdaterad : 2021-08-25