Gå direkt till innehåll

Fotskabb

Kalkben

Fjäderfä

Fotskabb eller kalkben orsakas av ett kvalster. Parasiten kan ge förtjockad och skrovlig hud främst på ben och fötter hos tamhöns och kalkoner. Förutom hudförändringar kan symtom som klåda och hälta förekomma. Fotkvalster är vanligt i hobbyhönsflockar. 

Anmälningspliktig :

Nej

Epizooti :

Nej

Zoonos :

Nej

Art

Knemidocoptes mutans 

Värddjur

Knemidocoptes mutans angriper framförallt tamhöns och kalkoner

Skrovlig hud på hönsfötter.
Fotskabb/kalkben hos tamhöna. Foto: S Andersson

Förekomst i Sverige

Fotkvalster är en vanligt förekommande parasit i hobbyhönsflockar. 

Utseende

Parasiten är cirka 0,5 millimeter stor och är inte synlig för blotta ögat

Livscykel

Kvalstret lever hela sin livscykel i huden, mest på benen. Överlevnaden utanför värddjuret är kortvarig. 

Inverkan på värddjuret

Skador ses framförallt hos vuxna höns och brukar förvärras med ökande ålder. I en flock kan vissa djur vara kraftigt angripna medan andra ser normala ut. Huden på framförallt benen, men mer sällan även på kam, slör och hals, angrips.

Parasiten borrar gångar i huden där de orsakar inflammation (bild 1–3). Fjällen på benen reser sig och huden förtjockas, blir skrovlig och täcks av intorkad sårvätska. Följdinfektion med olika bakterier kan förvärra skadorna. Ibland uppstår djupa sprickor i huden, sår eller ledinflammation. Vid grava angrepp kan tårna bli deformerade eller till och med amputeras (falla av). Djuren drabbas av klåda och i svårare fall av hälta. 

Skrovlig hud på hönsfot.
Fotskabb/kalkben hos tamhöna. Foto: Désirée Jansson/SVA

Smittvägar

Parasiten sprids från djur till djur genom direkt kontakt och indirekt via ströbädden. 

Bekämpning

Bekämpning sker mekaniskt genom att man borstar benen med en lösning av vatten och såpa eller diskmedel för att få bort beläggningarna. Benen gnids därefter in med vaselin eller annat fett för att kväva parasiten. Behandlingen upprepas cirka varannan vecka till skadorna har läkt. I samband med behandlingarna bör ströbädden bytas ut.  

Effekten av behandlingen förbättras om ett medel med effekt mot kvalster används för att tvätta benen efter borstningen och före insmörjning med fett. För närvarande saknas dock godkända veterinärmedicinska läkemedel mot fotkvalster hos fjäderfän i Sverige.

Mikroskopbild med lilarosa ojämna fläckar.
Mikroskopisk bild på kvalsterangripen hud hos en höna. Kvalstret (se pil) lever och förökar sig i huden och orsakar inflammation. Foto: Désirée Jansson/SVA

Vid grava skador bör avlivning av djurskyddsskäl övervägas. Likaså bör man undvika att avla på svårt angripna höns eftersom dessa eventuellt kan vara ärftligt extra känsliga för parasiten.

Hitta på denna sida

    Senast uppdaterad : 2020-02-14