Gå direkt till innehåll

Juversår

Nekrotisk dermatit, bovine ulcerative mammary dermatitis, udder intertrigo, foul udder.

Nötkreatur

Juversår är hudskador hos mjölkkor som främst förekommer mellan juverhalvorna vid främre anfästningen av juvret. I en svensk undersökning utförd 2014-2015 hade 29 procent av korna någon form av juversår. Förekomsten varierade kraftigt mellan besättningar.

Anmälningspliktig :

Nej

Epizooti :

Nej

Zoonos :

Nej

Introduktion

Juversår vid främre anfästningen av juvret observeras ibland hos ett varierande antal kor i vissa mjölkbesättningar. Sjukdomen orsakar obehag för djuren och kan troligen öka risken för mastit. Sedan 2014 pågår ett doktorandprojekt vid SVA och SLU om förekomst och riskfaktorer för juversår hos svenska mjölkkor.

Förekomst

I en undersökning 2012 hade 18 procent av mjölkkorna i 30 lösdriftsgårdar i Östergötland någon typ av juversår. Prevalensen på gårdsnivå varierade kraftigt (0-39 procent). År 2014-2015 återfanns juversår hos 29 procent av 3775 kor i 100 lösdriftsgårdar från södra Sverige. I den undersökningen var variationen mellan gårdarna större (0-64 procent). I båda studierna var juversår vanligare bland SRB-kor än Holstein-kor, vanligare hos äldre kor än hos yngre kor och vanligare bland högproducerande kor än bland lågproducerande kor. Juvrets exteriör hade också betydelse och en stark främre anfästning var skyddande mot juversår i båda studierna.

Kliniska symtom

Fukteksem mellan juverhalvorna vid främre anfästningen av juvret med eller utan illaluktande varbildning. Huden kan vara förtjockad med sårskorpor och blöda lätt vid rengöring. Ibland får djuren klåda.

Fler bilder av kliniska symtom ses i

  • Prevalens och riskfaktorer för juvereksem hos mjölkkor, examensarbete SLU, Bengtsson, M., 2013.
  • Nekrotisk dermatit framtill på juvret hos mjölkkor, Persson Waller K., Svensk veterinärtidning 2003, 55 (8-9), 11-16 (pdf, 3 Mb)

Differentialdiagnoser

Inga.

Etiologi och patogenes 

Infektionsagens:

Grundorsaken är oklar och det är osäkert om det finns en infektiös orsak. Enligt vissa utländska studier har skabb (Sarcoptes scabei) eller digital dermatit (Treponema spp) associerats med sjukdomen men svenska studier kan inte stödja detta. Sekundära bakteriella blandinfektioner (till exempel Corynebacterium spp, Trueperella (fd Arcanobacteriumpyogenes, Fusobacterium necrophorum, Streptococcus spp) är troligen vanliga.

Inkubationstid:

Oklart om relevant.

Infektionsport:

Oklart om relevant.

Spridning i djuret:

Inte aktuellt.

Smittvägar:

Oklart om relevant. En möjlig bidragande orsak till juversår är dålig blodcirkulation och fuktig hud vilket leder till fukteksem i huden. Om ischemin förvärras kan huden nekrotiseras och i värsta fall stötas bort. Sekundärinfektion med bakterier sker ofta.

Provtagning och diagnostik

Efter rengöring kan svabb- och skrapprov tas för bakteriologisk och eventuell mykologisk undersökning samt för mikroskopisk undersökning av skabbförekomst.  

Behandling och profylax

Juversår kan vara svårbehandlat. Tvätta rent ordentligt och skrapa eventuellt bort död vävnad från sårkanterna. Applicera spray eller salva med antibakteriell komponent i kombination med mjukgörande medel för att göra huden mjukare. Om kon har feber rekommenderas allmänbehandling med bensylpenicillin. Vid tidiga fall av fukteksem kan man försöka torka ut huden med sårpuder eller potatismjöl.

Eftersom orsaken till juversår är oklar är det svårt att förebygga sjukdomen. Riskfaktorer som är möjliga men inte bevisade under svenska förhållanden är skabbinfektion, digital dermatit och juverödem. Att juverform har betydelse har dock konstaterats. I aveln för bättre juverform prioriteras stark främre anfästning och starkt ligament vilket skulle kunna minska respektive öka risken för juversår.

Hitta på denna sida