Till startsidan för Statens veterinärmedicinska anstalt

Luftvägssjukdomar hos häst

Förkylning eller luftvägsinfektioner är relativt vanligt förekommande hos häst och framförallt hos unga hästar vars immunförsvar ännu inte utsatts för infektionsagens i någon större utsträckning. Infektionerna är oftast virusorsakade men kvarka, som är en allvarlig luftvägsinfektion, orsakas av bakterier. En del av virusförkylningarna kan även orsaka andra symtom, som abort. Att blanda dräktiga ston med unghästar och tävlingshästar, som har högre risk för att smittas och utveckla infektion och därmed smitta vidare är därför en risk man bör undvika.

Adenovirus (ekvint adenovirus) hos häst

Adenovirus är vanligt förekommande hos hästar i hela världen. Framför allt föl och unghästar kan utveckla en lindrig förkylning eller diarré, men många visar inga symtom alls vid infektion.

  • Anmälningspliktig: Nej
  • Epizooti: Nej
  • Zoonos: Nej
+
Ordförklaring

Anmälningspliktig: Vissa djursjukdomar som kan smitta till djur eller människor är anmälningspliktiga även om de inte klassas som varken epizooti eller zoonos. Anmälningsplikten gäller främst veterinärer samt vid obduktions- eller laboratorieverksamhet. Sjukdomar som klassas som epizootier är alltid anmälningspliktiga. 

Epizooti: Allmänfarliga djursjukdomar som kan spridas genom smitta bland djur eller från djur till människa och som kan utgöra ett allvarligt hot mot människors eller djurs hälsa eller medför stora ekonomiska förluster för samhället.  Vilka sjukdomar som klassas som epizootier styrs av epizootilagen. Man är skyldig att anmäla misstanke om epizooti.

Zoonos: Infektion som kan överföras mellan djur och människa, antingen genom direktkontakt eller indirekt via livsmedel, miljö (till exempel vatten och jord) eller via vektorer som myggor och fästingar.

Förekomst

Ekvint adenovirus typ 1 anses vanligt förekommande i hela världen med en rapporterad seroprevalens på 2 till 100% i olika undersökningar.

Symtom

I de flesta fall visar hästar som infekteras med ekvint adenovirus inga symtom eller endast en lindrig övre luftvägsinfektion. Det finns också beskrivet att ekvint adenovirus typ 1 kan orsaka ögoninflammation (bindhinneinflammation, follikulär konjunktivit), och lunginflammation. Lindrig diarré hos fölch vuxna hästar infekterade med ekvint adenovirus typ 2 har rapporterats.

Hos araber finns en genetiskt betingad immunologisk defekt, combined immunodeficiency, så kallad CID. Föl med CID som infekteras av adenovirus utvecklar ofta en allvarlig lunginflammation med hög feber, varigt nässekret, ögoninflammation och djup hosta.

Smittämne

Ekvint adenovirus typ 1 och 2, som tillhör familjen Adenoviridae.

Smittvägar

Sekret från näsborrar och ögon samt även urin och avföring är smittförande. Adenovirus kan utsöndras under lång tid, cirka två månader efter genomgången infektion, men även ligga vilande hos kliniskt friska hästar under långa perioder som då blir bärare som kan smitta vidare. Föl smittas vanligtvis av stoet.

Patogenes

Inkubationstiden är cirka 5-7 dagar. Adenovirus typ 1 infekterar slemhinnans epitelceller i övre luftvägarna och konjunktiva. Efter 7-10 dagar upphör symptomen i okomplicerade fall. Det är vanligt att andra infektioner förekommer samtidigt, som EHV-1 eller 4, och ekvint rhinitvirus typ A eller B. Adenovirus typ 2 kan även orsaka gastrointestinala infektioner hos föl. Arabföl med CID insjuknar i kraftig lunginflammation.

Diagnos

Diagnos kan ställas genom påvisande av antikroppsstegring i parprover eller påvisande av virus. Histologisk undersökning vid obduktion visar intranukleära inklusionskroppar i epitelceller i konjunktiva och/eller nässlemhinna.

Provtagning

Antikroppsanalys görs i serum. För detta tas blodprov tas i ett rör utan tillsats. Ett blodprov tas så snart som möjligt efter insjuknandet (så kallat 0-prov) och ett andra prov tas 10-14 dagar senare. Se provtagningsinstruktion. För isolering av adenovirus används en speciell virussvabb som innehåller transportmedium lämpat för virusodling.

Behandling

I okomplicerade fall har sjukdomen ett odramatiskt förlopp och kräver endast vila. Hästarna tillfrisknar vanligtvis spontant inom cirka en vecka. Om sekundära bakterieinfektioner tillstöter kan återhämtningsperioden bli längre. Understödjande behandling kan vara aktuell, till exempel transfusion med antikroppsrik plasma till föl. Antibiotika däremot har ingen effekt mot virus. För arabföl med CID är prognosen dålig och behandling oftast utsiktslös.

Isolering

Isolering av sjuka hästar begränsar smittspridningen.

Se separat information:
Råd för isolering och rengöring vid smittsamma sjukdomar

Om en smitta drabbar stallet - Checklista (pdf)

Stallrengöring och desinfektion

Se separat information:
Råd för isolering och rengöring vid smittsamma sjukdomar

Profylax

Vaccin mot ekvint adenovirus finns inte på marknaden. En förebyggande åtgärd är att nya hästar tas in i stallet efter tidigast tre veckors karantän i separat stall. Kontrollera temperaturen på hästarna dagligen.

Prognos

I okomplicerade fall hos immunokompetenta föl och äldre hästar avklingar symtomen på cirka en vecka. Sekundärinfektioner med andra virus eller bakterier förekommer. Prognosen är dålig för föl som drabbas av CID.

Zoonosaspekt

Ingen känd risk.

Vad säger lagstiftningen?

Infektion med adenovirus är en smittsam men inte en anmälningspliktig sjukdom.

Referenser

Studdert M.J. (1996) Equine Adenovirus Infections. In: Virus Infections of Equine medicine. Ed: Studdert M.J., Elsevier, Amsterdam, The Netherlands.

Studdert M.J. (2007) Miscellaneous viral respiratory diseases. In: Equine Infectious diseases. Ed: Sellon, Long. Saunders, Elsevier, St Louis, Missouri, USA.

 

Hittade du informationen du sökte på den här sidan?

  • 5 Perfekt, jag hittade svaret på min fråga
  • 4
  • 3
  • 2
  • 1 Nej, inte alls