Bovin neonatal pancytopeni (fd Bleeding calf syndrome)
Andra sjukdomsnamn: Bleeding calf syndrome
Bovin neonatal pancytopeni (BNP) är ett blödningssyndrom hos kalv som tidigare kallades bleeding calf syndrome. Sjukdomen orsakas av upptag av alloantikroppar mot blod- och benmärgsceller via kolostrum från kor som vaccinerats med ett specifikt inaktiverat vaccin mot BVD. Inga fall har observerats i de nordiska länderna där detta vaccin inte används.
Du som är djurägare bör kontakta en praktiserande veterinär om ditt djur blir sjukt. Du som är veterinär kan konsultera SVA:s experter rörande frågor om denna sjukdom.
Anmälningspliktig :
Nej
Epizooti :
Nej
Zoonos :
Nej
Förekomst
Sjukdomen har, sedan den upptäcktes 2006, rapporterats från över 10 länder i Europa, dock inte de nordiska länderna, och från Nya Zeeland. Totalt hade i februari 2011 mer än 4500 kliniska fall rapporterats inom EU varav mer än 3000 i Tyskland. Antalet fall minskade därefter dramatiskt. Drabbade kalvar har oftast varit yngre än tre till fyra veckor och av varierande raser och korsningar. Både kalvar från förstakalvare och äldre kor har drabbats. Oftast har enstaka kalvar drabbats i en besättning men besättningsanhopningar har rapporterats.
Symtom
Vanliga kliniska fynd är spontana blödningar från näsa, munhåla och hud liksom blödningar efter injektioner, sår och öronmärkning. Hudblödningar, subkutana hematom och blodig avföring är också vanliga fynd liksom punktformiga blödningar i munslemhinna och konjunktiva. I vissa fall har allvarliga sekundärinfektioner som diarré och pneumoni observerats. Dödligheten hos djur med symtom är hög (uppskattad till över 80 procent) och de flesta sjuka kalvar dör inom några timmar till dagar efter första symtom. Kalvar har också dött plötsligt utan att visa kliniska symtom. I dessa fall har man funnit omfattande inre blödningar vid obduktion.
Differentialdiagnoser
Andra orsaker till benmärgsaplasi.
Etiologi och patogenes
Benmärgsaplasi kan orsakas av många faktorer (till exempel infektiösa, toxiska, genetiska, idiopatiska) men orsaken till BNP kunde inte härledas till infektion, toxiner eller genetiska faktorer. Epidemiologiska studier visade istället på ett starkt samband mellan BNP och vaccination med ett specifikt inaktiverat vaccin mot BVD (PregSure® BVD, Pfizer), hädanefter kallat BNP-vaccinet.
Vaccinet hade introducerats i Europa 2004 och i Nya Zeeland 2008. Vaccinet drogs tillbaks från den europeiska marknaden 2010 och från Nya Zeeland 2011. Sjukdomen har inte rapporterats från länder som inte vaccinerar med det BNP-vaccinet. Orsaken till sjukdomen var att kalven via kolostrum fick i sig maternala alloantikroppar som band till antigen på leukocyter och trombocyter i perifert blod och till progenitorceller i benmärgen vilket ledde till att cellerna förstördes.
Mycket talar för att det var en kombination av ett högt innehåll av orenheter från vaccintillverkningen och ett mycket potent adjuvanssystem i BNP-vaccinet som ledde till uppkomsten av BNP.
Provtagning och diagnostik
Vid laboratorieanalys av blodbilden ses allvarlig trombocytopeni och leukopeni samt anemi av varierande grad. Vid obduktion är omfattande blödningar till exempel subkutant, i kroppshålor och i gastrointestinalkanalen vanliga fynd. Benmärgen har geléliknande konsistens och mikroskopiskt ses allvarlig benmärgshypoplasi eller -aplasi.
Behandling och profylax
Det finns ingen effektiv behandling.
Sedan BNP-vaccinet drogs tillbaka från marknaden har antalet fall minskat betydligt. Fortfarande uppträder en del fall i besättningar där kor som vaccinerats med BNP-vaccinet finns kvar.
I drabbade besättningar bör kalvar från kor som tidigare fått en BNP-kalv ges råmjölk från kor utan eller med låg risk för BNP. För att undvika att den nyfödda kalven diar sin mamma rekommenderas att kons juver skyddas med juverhållare. Vidare avrådes från att poola råmjölk i dessa besättningar.
