Gå direkt till innehåll
Bild för pressmeddelande
Sårtyp 2 på torsk. Detta sår liknar de som ses efter angrepp av nejonöga. Foto: Marlene Areskog/SVA

Olika slags skador på fisk från Hanöbukten

Senast uppdaterad : 2016-02-29

SVA har nu slutfört sin del av utredningen av skadade fiskar i Hanöbukten. Obduktionerna visade inte på någon enskild orsak till de sårskador och minskade fiskbestånd som det har larmats om. Däremot kunde forskarna påvisa fyra olika sårtyper som drabbat fiskarna. Möjliga orsaker antas vara sälbett, bakterier och obalans i fiskens miljö. Vissa sår liknar de som ses efter angrepp av nejonöga.

– Orsaken till skadorna är sannolikt multifaktoriella. Bitskadorna har uppenbar bakgrund, medan de andra kategorierna kräver kompletterande undersökningar i närmiljön för att utredas vidare. Skrubbornas sår och de diffusa skadorna på torsken beror sannolikt på ett samspel, eller snarare en obalans, mellan levnadsmiljön, andra organismer och fisken, säger biträdande statsveterinär Marlene Areskog, SVA.

 

20 procent drabbade under vintern

 

Omfattningen av sårskador hos torsk och skrubba från Hanöbukten var 2,8 respektive 0,6 procent under 2015. Siffrorna stämmer väl överens med fjolårets mätningar från andra Östersjöländer. Sett över en femtonårsperiod ligger de svenska siffrorna i nivå med medelförekomsten i södra Östersjön. Under de kalla vintermånaderna januari-februari var 20 procent av fiskarna drabbade, medan förekomsten av sårskador var låg övriga delen av året.

 

Skrubborna uppvisade en typ av runda ”frätskadeliknande” hudsår, framför allt på den opigmenterade sidan. Dessa har tidigare associerats med en särskild bakterie, som trivs i sediment i bräckt vatten som i Hanöbukten.

 

Torsk hade tre sårtyper

 

De obducerade torskarnas sår kunde delas in i tre typer. Knappt en fjärdedel av skadorna var bitmärken, sannolikt från säl. En speciell typ av enstaka, runda eller ovala och djupa sår, ofta likartat placerade, sågs hos nära 17 procent av torsken.. Inga sjukdomsalstrande virus, parasiter, svampar eller bakterier kunde påvisas här. Det har tidigare föreslagits från olika håll att nejonöga skulle kunna orsaka denna typ av sår då den parasiterar på torsken. Detta är inte bevisat i denna utredning. Den tredje typen av sår hade drabbat närmare 60 procent av den skadade torsken och innebar en generell inflammation med hudrodnader, fenröta och diffusa sårskador. Denna typ av skador sätts ofta i samband med obalans i fiskens miljö och i vissa fall mikroorganismer, som normalt inte orsakar sjukdom. Om fiskens slemskikt skadats av föroreningar, förändrad vattenkvalitet eller andra stressfaktorer kan dessa organismer angripa fisken då den blir nedsatt.

 

– För att komma längre skulle vi behöva göra en kontinuerlig, regelbunden och långvarig datainsamling av olika miljöfaktorer och från standardiserade provtagningar av fisk för att kunna hitta samband och orsaker till fiskarnas hälsotillstånd, säger Marlene Areskog.

 

Bakgrund till utredningen

 

Hanöbuktsutredningen startade år 2011 efter larmrapporter om minskade fiskbestånd, sårskadade fiskar och brunt, illaluktande vatten. SVA fick år 2014 i uppdrag att tillsammans med Havs- och vattenmyndigheten utreda omfattningen av sårskadad fisk och möjliga bakomliggande orsaker till att såren uppkommer.

 

Insamlingen av data skedde genom fiskeloggar från yrkesfiskare i Hanöbukten, provfisken vid Sveriges lantbruksuniversitet samt rapporter från andra länders provfisken i Hanöbukten och södra Östersjön. I tillägg till detta skickade yrkesfiskarna in sårskadad torsk och skrubba för obduktion och analys av sjukdomsframkallande organismer vid SVA. Vävnadsprover för utredning av miljöföroreningar skickades till Naturhistoriska riksmuseet men hade vid rapportens färdigställande ännu ej hunnit analyseras.

 

Mer information

 

Bitr. statsveterinär Marlene Areskog, SVA, tel. 018-67 40 76, marlene.areskog@sva.se

Länk till fisk och skaldjur på SVA:s webbplats

Länk till Hanöbuktsuppdraget 2013 på HAV:s webbplats

Marlene Areskog, SVA, har utrett tillståndet för fisken i Hanöbukten. Foto: MIkael Propst/SVA.

Pressekreterare Mikael Propst
Tel. 018-67 41 11

Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, är en expertmyndighet med beredskapsuppdrag. SVA främjar djurs och människors hälsa, svensk djurhållning och vår miljö genom diagnostik, forskning, beredskap och rådgivning. www.sva.se

Mikael Propst

Pressekreterare och kommunikatör

Foto: Göran Ekeberg/AddLight