Vissa sjukdomar är anmälningspliktiga enligt smittskyddslagen. För dessa visas antal fall som rapporterats till Folkhälsomyndigheten de senaste fem åren. I förekommande fall finns även en länk till Folkhälsomyndighetens webbplats, där mer detaljerad statistik finns.
För en full lista över zoonoser, följ länken nedan och välj klassning: zoonos.
Spridning och bevakning
Smittspridning av zoonoser kan antingen ske vid direktkontakt mellan djur och människor eller indirekt, till exempel genom kontaminerade livsmedel eller vatten. Smittämnen kan också spridas med fästingar och myggor.
För att minska spridning av zoonoser vidtas olika åtgärder, som varierar beroende på hur allvarlig den aktuella zoonosen anses vara. Nedan följer några exempel.
Nya zoonoser, som vissa typer av fågelinfluensa, gör det nödvändigt med ständig bevakning av det epidemiologiska läget i vår omvärld. Salmonellakontrollengör att svenska djur och livsmedel är praktiskt taget fria från Salmonella. Andra sjukdomar som nötkreaturstuberkulos, brucellos och rabies finns inte längre i Sverige. Campylobacterios och sjukdom orsakad av ehec utgör däremot nya smittskyddsmässiga utmaningar där målet är effektiv kontroll. Det är också viktigt att kontrollera olika typer av antibiotikaresistenta bakterier som också kan spridas mellan djur och människa.
Det finns sjukdomar hos människa där djur ibland felaktivt utpekas som smittkälla. Du hittar mer information om dessa sjukdomar här.
Zoonoscenter
Zoonoscenter etablerades efter ett EU-direktiv, zoonosdirektivet, och en av centrets viktigaste uppgifter är att skapa en samlad bild av zoonosläget i hela kedjan från jord till bord.