Bakterier som orsakar sjukdom hos djur, liksom tarmbakterier från friska djur, är oftast känsliga för de antibiotika som används vid behandling i Sverige. Bakterier med resistens som är anmälningspliktig hos djur, eller hos människor, är ovanliga hos djur här.
– Ett undantag är kyckling där bakterier med så kallad ESBL-resistens förekommer men där en minskning har skett sedan tidigare år. Bakterier med den allvarligare resistenstypen ESBLCARBA har däremot inte hittats hos några djur i Sverige, säger Oskar Nilsson.
– Resistensläget är överlag fortfarande bra, men vi måste fortsätta att vara vaksamma och fortlöpande övervaka situationen.
Även försäljningen av antibiotika för användning till djur är fortsatt låg i ett internationellt perspektiv. Det minskar risken för utveckling och spridning av resistenta bakterier.
– Vårt goda läge är resultatet av många års arbete. Generaldirektoratet för hälsa och livsmedelssäkerhet (EU) konstaterade vid ett besök i oktober 2017 att flera svenska aktiviteter kan tjäna som förebild för andra länder. Detta gäller inte minst vår övervakning av antibiotikaresistens, säger Oskar Nilsson.
Mer information
Laboratorieveterinär, vet.med.dr Oskar Nilsson, SVA, tel. 018-67 42 62, oskar.nilsson@sva.se
Fotnot:
Rapporten Swedres-Svarm är ett samarbete mellan Folkhälsomyndigheten, med data om människor, och Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA), med data om djur från det veterinära övervakningsprogrammet Svarm. För frågor som rör människor, antibiotikaförbrukning och antibiotikaresistens, kontakta presstjänsten på Folkhälsomyndigheten, tel. 010-205 21 00.
Läs mer
Sveriges arbete för att motverka antibiotikaresistens förebild i EU