Till startsidan för Statens veterinärmedicinska anstalt

Coronavirus hos häst

Ekvint coronavirus är ett virus hos hästar som inte har fått så stor uppmärksamhet förr. Det kan orsaka trötthet, nedsatt aptit och feber hos hästar, och även kolik och diarré.

  • Anmälningspliktig: Nej
  • Epizooti: Nej
  • Zoonos: Nej
+
Ordförklaring

Anmälningspliktig: Vissa djursjukdomar som kan smitta till djur eller människor är anmälningspliktiga även om de inte klassas som varken epizooti eller zoonos. Anmälningsplikten gäller främst veterinärer samt vid obduktions- eller laboratorieverksamhet. Sjukdomar som klassas som epizootier är alltid anmälningspliktiga. 

Epizooti: Allmänfarliga djursjukdomar som kan spridas genom smitta bland djur eller från djur till människa och som kan utgöra ett allvarligt hot mot människors eller djurs hälsa eller medför stora ekonomiska förluster för samhället.  Vilka sjukdomar som klassas som epizootier styrs av epizootilagen. Man är skyldig att anmäla misstanke om epizooti.

Zoonos: Infektion som kan överföras mellan djur och människa, antingen genom direktkontakt eller indirekt via livsmedel, miljö (till exempel vatten och jord) eller via vektorer som myggor och fästingar.

Förekomst

Det är inte känt hur vanligt förekommande ekvint coronavirus är bland hästar i Sverige. Det är först på senare år som det har funnits möjlighet att analysera för viruset. I Sverige har sjukdomsutbrott främst förekommit under vintern och litteraturen anges att flest positiva fall sett under oktober till april i USA.

I äldre litteratur talades mest om att viruset framkallade sjukdom hos föl och hästar med nedsatt immunförsvar. Från år 2000 och framåt har utbrott hos friska vuxna hästar rapporterats från flera håll i världen, oftast mellan december till maj på norra halvklotet.

Symtom

Hästens coronavirus ger vanligtvis ospecifika symtom som trötthet och nedsatt eller upphörd aptit, och ofta, men inte alltid, feber upp till 41 grader. Mild eller måttlig kolik och/eller förändringar i träckens konsistens, både lös avföring och förstoppning, har beskrivits hos upp till ¼ av insjuknade hästar. Ofta har det då börjat med feber och upphörd aptit. Blodbilden visar i regel leukopeni (lågt antal vita blodkroppar) och ofta hypoalbuminemi (låg koncentration av albumin i blodet) under upp till en vecka. En del har stavkärniga neutrofiler och monocytos.

Ofta blir flera hästar sjuka i samma besättning. Om flera hästar visat trötthet, upphörd aptit med eller utan kolik, och med eller utan feber under en period bör coronavirus utredas. Andelen hästar som insjuknar i ett utbrott (morbiditeten) har rapporterats till 10–83%.  Många hästar kan genomgå utbrottet utan att visa symptom trots att de utsöndrar virus i träcken. Inkubationstiden är kort, 48-72 timmar.

Oftast läker infektionen av sig själv efter en till sju dagar. Ibland kan hästen drabbas av en sekundär infektion genom att bakterier från tarmfloran ”läcker” från tarmen. Det kan leda till en allvarligare sjukdomsbild och i sällsynta fall dödsfall, med septikemi (bakterier i blodet), endotoxinemi (bakteriegifter i blodet), uttorkning, och i vissa fall hyper-ammoniumemi-associerad encefalopati.

Allvarliga fall med neurologisk påverkan (encefalopati) kan ge symptom som vinglighet, cirkelrörelser, huvudpressande, nedsatt proprioception, nystagmus, kramper och akut liggande häst, på grund av leverpåverkan och höga halter ammonium i blodet.

Smittämne

Ekvint coronavirus-1 (ECoV) är ett höljeförsett beta-coronavirus som hör till en stor grupp av RNA-virus som kan orsaka både luftvägs- och tarmsjukdom hos olika arter av djur. Det finns olika slags coronavirus både hos människa och flera andra djurslag, och de är vanligen artspecifika (infekterar bara ett visst djurslag). Beta-coronaviruset som infekterar nötkreatur kan exempelvis orsaka både luftvägs- och magtarmsjukdom, drabbar djuren framförallt under den kalla årstiden, och kallas ofta vinterdysenteri.

Smittvägar

Hästens coronavirus smittar fekalt-oralt, alltså från avföring till munnen. Smitta kan även ske indirekt exempelvis via föremål, miljön och personer. Hästar kan utsöndra virus i träcken i upp till 25 dagar med eller utan tecken på sjukdom. Utbrott har förekommit på gårdar som inte har haft kontakt med hästar utifrån. Det är inte känt om det kan finnas hästar som bär på smittan under lång tid utan att visa symtom, inte heller hur länge ekvint coronavirus kan överleva i miljön och om det i så fall kan utgöra en smittrisk.

Patogenes

Virus angriper slemhinnan i tarmen. Det har beskrivits en kraftig diffus nekrotiserande inflammation i tunntarmen (jejunum och ileum, men inte i grovtarmen). Tarmluddets toppar (villi) bryts ned till två tredjedelar och det sker en förlust av kryptor (Giannitti m fl, 2015).

Vid hyperammonemisk encefalopati har setts en Alzheimer typ II astrocyt-hypertrofi och hyperplasi i hjärnan. De förhöjda halterna av ammonium i blodet kan bero på ökad produktion eller absorption från tarmen till följd av förändrad tarmflora och nedbrytning av tarmbarriären.

Diagnos

Diagnosen ställs genom kliniska undersökningsfynd som stämmer med ekvint coronavirusinfektion, blodprov som oftast visar neutropeni och/eller lymfopeni, uteslutande av andra infektionsämnen och påvisande av virus i träck. Virus-RNA (nukleinsyra) från ECoV kan oftast påvisas med PCR-teknik i träck i 3-9 dagar efter naturlig infektion, men även i upp till 25 dagar. Virus har också påvisats från nässvabbar, men det är oklart om det sker en utsöndring via luftvägarna eller om det rör sig om kontamination. Virus kan även påvisas i tunntarm med immunohistokemi.

Om symtom från hjärnan uppträder bör blod-ammonium analyseras.

Differentialdiagnoser är bland annat andra tillstånd som kan orsaka feber och tarmsjukdom, exempelvis rotavirus på föl, och salmonella.

Provtagning

En provtagningspinne, till exempel en flockad nylonsvabb (E-swab) från rektum (ändtarmen) eller en liten mängd avföring kan skickas in för PCR-analys av ekvint coronavirus.

Behandling

Behandlingen i samband med feber består av vila och vid behov understödjande behandling, till exempel antiinflammatoriska medel och vätska. Kontrollera hälsotillstånd och kroppstemperatur dagligen.

Vid allvarligare fall med kolik, på grund av tarminflammation och eventuellt bukhinneinflammation (peritonit) kan hästen behandlas med dropp (vätska och elektrolyter) eller antiinflammatoriska och magsårsförebyggande läkemedel. Observera att antibiotika inte hjälper mot virus, men kan bli aktuellt vid sekundär bakterieinfektion.

Isolering

Det är ett mycket smittsamt virus. Ett stall med coronavirus-smitta bör isoleras för att snabbast möjligt begränsa smittspridning. De hästar som är drabbade bör isoleras från andra hästar i besättningen. Byt kläder och skor mellan de olika hästgrupperna och tillämpa strikt handhygien. Dela ingen utrustning.

Notera dagligen kroppstemperaturen på samtliga hästar på anläggningen. Feber är ofta det första tecknet på infektion.

Isoleringen bör hållas minst 4 veckor efter sista symtom. Det beror på att hästar kan utsöndra virus i träcken även en tid efter att symtomen har upphört i gruppen.

Stallrengöring och desinfektion

Det är inte känt hur länge ekvint coronavirus kan överleva i miljön och om det i så fall kan utgöra en smittrisk. Humana coronavirus, som SARS-CoV, kan överleva 2 dagar i vatten, 3 dagar i avföring och 17 dagar i urin vid rumstemperatur, och längre tid vid kyligare temperatur. Vanliga desinfektionsmedel inaktiverar ECoV.

Se separat information:
Råd för isolering och rengöring vid smittsamma sjukdomar
Förhindra att smitta drabbar stallet/Om en smitta drabbar stallet – Checklista (pdf)

Profylax

Det finns inget vaccin mot ekvint coronavirus. Isolera nya hästar i minst 3 veckor.

Prognos

De flesta okomplicerade fall av coronavirusinfektion läker på någon vecka. Det är inte beskrivet hur lång immunitet en häst får efter genomgången infektion. Vid allvarligare fall kan det förekomma dödsfall.

Zoonosaspekt

Hästens coronavirus smittar inte till människor.

Vad säger lagstiftningen?

Ekvint coronavirus är inte anmälningspliktigt, men det kanske borde vara det eftersom det är en smittsam sjukdom som kan vara påtaglig för de drabbade hästarna. 

Tränare/hästägare till trav- eller galopphäst samt ansvarig vid trav eller galoppstuteri ska anmäla misstanke om smittsam sjukdom till den lokala smittskyddsgruppen (epizootigrupp) som finns vid varje trav- och galoppbana.

Vanliga frågor och smittskyddsråd om ekvint coronavirus

  1. Vad bör jag göra om jag har besökt en anläggning som kan ha haft smitta?
    Du ska du tvätta dina kläder och rengöra skor och annan utrustning. Tvätta och desinficera händerna. Det är alltid en bra rutin efter alla besök på hästgårdar eftersom man inte säkert vet smittläget.
  2. Vad bör jag göra om min häst har besökt en anläggning som kan ha haft smitta?
    Du ska du inte åka på hästsammankomster med den förrän det gått minst 21 dagar utan tecken på sjukdom. Följ hästarnas temperatur och välbefinnande dagligen.
  3. Vad ska göra om min häst visar symtom som feber, kolik eller diarré?
    Om din häst visar feber ska du isolera hästen och anläggningen och tillkalla veterinär för provtagning. Om feber förekommer i samband med nedsatt aptit, trötthet, kolik eller diarré, kan coronavirus var en tänkbar orsak, men även andra sjukdomstillstånd.
  4. Vad ska jag göra om hästar i mitt stall blivit sjuka i coronavirus?
    Om ditt stall har drabbats, ordna med isolering, skyddskläder och handhygien så att smittan inte sprids. Isolera sjuka hästar från friska om det är möjligt. Mät hästarnas temperatur en eller två gånger per dag. Håll veterinär och alla i stallet informerade om rådande läge. Informera besökare och dem som nyligen haft hästar på anläggningen om smittrisken.
  5. Hur lång tid ska ett stall med coronavirus hållas isolerat?
    Isolering bör hållas i minst fyra veckor efter sista symtom, helst längre. Rengör och desinficera infekterade hästars stall och utrustning.
  6. Hur ska jag skydda hästarna från smitta från nytillkomna hästar?
    Placera nytillkomna hästar i ett karantänsstall i tre veckor. Kontrollera deras temperatur och sjukdomstecken varje dag.
  7. Hur länge kan ekvint coronavirus överleva i miljön?
    Miljön bör saneras. Överlevnaden finns inte specificerat för hästens coronavirus, men coronavirus av andra sorter kan överleva ganska bra i miljön utanför värddjuret. En säkerhetsgräns kan vara runt 3 veckor.

Läs mer

Giannitti et al. (2015) Necrotizing Enteritis and Hyperammonemic Encephalopathy Associated With Equine Coronavirus Infection in Equids. Vet Pathol, 52(6)1148-1156

Pusterla et al., 2013. Emerging outbreaks associated with equine coronavirus in adult horses. Veterinary Microbiology. Vol 162. pp. 228-231

Pusterla et al, 2018. Enteric coronavirus infection in adult horses. The Veterinary Journal 231 (2018) 13–18

Hittade du informationen du sökte på den här sidan?

  • 5 Perfekt, jag hittade svaret på min fråga
  • 4
  • 3
  • 2
  • 1 Nej, inte alls