Gå direkt till innehåll

Hitta på denna sida

    Fölsepsis

    Andra sjukdomsnamn: Sepsis hos föl

    Häst

    Bakterier orsakar blodförgiftning hos föl

    Ett sjukt föl behandlas med plasmadropp.
    Ett sjukt föl behandlas med plasmadropp. Foto: Gittan Gröndahl/SVA

    Blodförgiftning, sepsis, är mycket farligt för ett nyfött föl. Om det nyfödda fölet är svagt, ligger mycket, diar dåligt, har diarré, svullen buk eller svullna leder ska en veterinär genast kontaktas. En av undersökningarna som görs är blododling. Ett blodprov tas med steril teknik och överförs till speciella odlingsflaskor. De vanligaste bakterierna vid sepsis hos nyfödda föl är E. coli, Actinobacillus equuli eller spp. och streptokocker. Blododlingsflaskor kan beställas från SVA.

    Livsviktig råmjölk

    Har det nyfödda fölet inte fått råmjölk eller tillräckligt med livsviktiga antikroppar?
    Brister i råmjölksupptag (”failure of passive transfer”, FPT) är den vanligaste orsaken till infektioner hos nyfödda föl. Infektionerna blir lätt livshotande och kräver intensivbehandling som kan bli mycket kostsam. En nyfödd fölunge måste få i sig råmjölk inom tolv timmar efter födseln, annars kan dess liv vara i fara. Fölet föds nämligen helt utan antikroppar i blodet. Stoet producerar råmjölk under de sista dagarna före fölningen. Den är rik på viktiga antikroppar (immunoglobuliner, exempelvis IgG) som fölet behöver för sitt infektionsförsvar. Fölet kan bara ta upp dessa antikroppar från tarmen under en begränsad tid, säkrast under de första tolv levnadstimmarna. Därefter ”stängs” tarmen för upptag av dessa stora proteiner.

    För lågt intag av immunoglobuliner kan orsakas av

    • ett för lågt intag av råmjölk
    • otillräckligt IgG-innehåll i råmjölken
    • betydande mjölkläckage hos stoet före förlossningen
    • att stoet inte producerar tillräckligt med råmjölk
    • att stoet dör i samband med fölningen 

    Behandling av föl som har otillräckligt med antikroppar

    Om du misstänker att ditt föl inte har fått i sig tillräcklig mängd med råmjölk, kontakta din veterinär omgående!
    Om fölet har mindre än 2 g/L av IgG i blodet räknas det som total FPT. Partiell FPT föreligger om IgG-nivån är mellan 2-8 g/L. Alla föl med total FPT måste tillföras antikroppar för att ha en chans att överleva. Även vid partiell FPT behövs i många fall behandling för att klara infektionstrycket.

    Om fölet är yngre än tolv timmar kan råmjölk ges för att kompensera bristen. Till föl i alla åldrar kan man även ge plasma intravenöst. En liter blodplasma kan rädda livet på en fölunge eller ge den en bra start i livet! Vid total FPT kan behandlingen behöva upprepas tills blodnivåerna av IgG är tillfredsställande.    

    Så verkar plasma till föl

    Neutrofil fagocyterande bakterie
    Neutrofil som fagocyterar, det vill säga intar och förstör svampar.

    I plasman finns beståndsdelar som bland annat hjälper immunförsvaret. De viktigaste faktorerna för de unga föl som inte fått tillräckligt med råmjölk är IgG-antikroppar och komplementfaktor C3b. Utan råmjölk har fölen inget skydd mot de vanligaste bakterierna (exempelvis Escherichia coli och Actinobacillus equuli) som kan ge allvarlig infektion och blodförgiftning hos nyfödda föl (1, 2, 3).

    IgG och C3b fäster på ytan av främmande partiklar, såsom bakterier och svampar. Detta kallas för opsonisering, efter grekiskans opsonos = att göra smakligt. Bakterierna blir då nämligen smakliga för neutrofilerna, de vita blodkroppar som är kroppens första försvarslinje mot infektioner. Det gör att neutrofilerna kan arbeta effektivare och oskadliggöra de farliga mikroberna genom fagocytos (se bild).

    Även friska föl som har fått råmjölk har lägre halter av C3b än vuxna hästar och kan ha sämre opsonisationsförmåga under sin första levnadstid (1, 4, 5). Detta gör att nyfödda föl alltid är mer känsliga för infektioner än vuxna hästar. Om fölen är tvungna att vistas i en miljö med extra stort smittryck kan de i speciella fall behöva förebyggande behandling med plasma (6, 7, 8).

    Referenser