Eftersom sjukdomsläget bland fjäderfän i Sverige är bättre än i många andra länder utförs relativt få vaccinationer i landet. Här ges exempel på hur vaccinationsprogram kan se ut i Sverige idag (februari 2018). Observera att detaljer i programmen, till exempel administrationssätt och tidpunkter för vaccinationer, kan variera mellan olika företag.
Syfte med vaccination av fjäderfä
Avelshöns vaccineras både för att skydda dem själva mot sjukdom och produktionsförluster (sänkt äggproduktion och/eller påverkad kläckäggskvalitet) och för att skydda deras avkomma mot sjukdom genom att antikroppar som skyddar kycklingarna under deras första levnadsveckor överförs från hönan till kycklingen via ägget (så kallade maternala antikroppar). Värphöns vaccineras för att skyddas mot sjukdom och för att förhindra produktionsförluster. Svenska slaktkycklingar behöver inte vaccineras i dagsläget mer än undantagsvis, vilket däremot är nödvändigt i många andra länder. Hobbyfjäderfä vaccineras i relativt liten omfattning i Sverige idag.
Vaccination är inte tillåten mot epizootisjukdomar
Vaccination mot aviärt avulavirus 1 (tidigare paramyxovirus typ 1, kan orsaka Newcastlesjuka) och aviära influensavirus, vilka båda kan orsaka så kallade epizootisjukdomar är för närvarande inte tillåten i Sverige. Ett undantag är brevduvor och utställningsduvor som ska vaccineras mot duvparamyxovirus typ 1 (PPMV-1) med ett avdödat vaccin. Ett annat exempel är fåglar i vissa djurparker som under 2006 vaccinerades mot aviär influensa efter dispens från EU-kommissionen.
Vaccinationsprogram
Vaccinationsprogrammen varierar mellan olika företag och anläggningar. Utformning av vaccinationsprogram bör ske i samråd med besättningsveterinären och vaccinationssätt och vaccinationsschema anpassas efter den enskilda gårdens förutsättningar. Nedan ses några exempel.
Mor- och farföräldrar (grandparents)
Ålder |
Sjukdom (smittämne) |
Vaccinationssätt |
Vaccintyp |
|---|---|---|---|
| 0 dygn* | Mareks sjukdom (MDV) | Injektion | Levande |
| Infektiös bronkit (IBV, Ma-stam) | Spray | Levande | |
| 5-9 dygn | Koccidios (Eimeria spp.) | Dricksvatten | Levande |
| 4 veckor | Infektiös bursit (IBDV) | Dricksvatten | Levande |
| 7 veckor | Infektiös bronkit (IBV, stam 4/91) | Dricksvatten/spray | Levande |
| 9 veckor | Blåvingesjuka (CIAV) | Dricksvatten | Levande |
| 11 veckor | Aviär rhinotrakeit (APV) | Dricksvatten/spray | Levande |
| 13 veckor | Aviär encephalomyelit (AEV) | Dricksvatten | Levande |
| 19 veckor | Aviär rhinotrakeit (APV) | Injektion | Avdödat |
| Infektiös bronkit (IBV) | Injektion | Avdödat | |
| Infektiös bursit (IBDV) | Injektion | Avdödat |
*Vaccination görs på kläckeri i kycklingarnas ursprungsland, före transport till Sverige.
Föräldradjur (parents)
Ålder |
Sjukdom (smittämne) |
Vaccinationssätt |
Vaccintyp |
|---|---|---|---|
| 0 dygn | Mareks sjukdom (MDV) | Injektion | Levande |
| 5-9 dygn | Koccidios (Eimeria spp.) | Dricksvatten | Levande |
| 4 veckor | Infektiös bronkit (IBV, Ma-stam) | Dricksvatten/spray | Levande |
| 6 veckor | Infektiös bursit (IBDV) | Dricksvatten | Levande |
| 8 veckor | Infektiös bronkit (IBV, stam 4/91) | Dricksvatten/spray | Levande |
| 10 veckor | Blåvingesjuka (CIAV) | Dricksvatten | Levande |
| 12 veckor | Aviär encephalomyelit (AEV) | Dricksvatten | Levande |
| 14 veckor | Infektiös bursit (IBDV) | Dricksvatten | Levande |
| 16 veckor | Infektiös bronkit (IBV, Ma-stam) | Dricksvatten/spray | Levande |
Livkyckling/unghöns (blivande värphöns)
Ålder |
Sjukdom (smittämne) |
Vaccinationssätt |
Vaccintyp |
|---|---|---|---|
| 0 dygn | Mareks sjukdom (MDV) | Injektion | Levande |
| 5-9 dygn | Koccidios (Eimeria spp.) | Dricksvatten | Levande |
| 3-4 veckor | Infektiös bronkit (IBV, Ma-stam) | Dricksvatten/spray | Levande |
| 6-8 veckor | Infektiös bronkit (IBV, stam 4/91) | Dricksvatten/spray | Levande |
| 12 veckor | Aviär encephalomyelit (AEV) | Dricksvatten | Levande |
| 11-13 veckor | Infektiös bronkit (IBV, Ma-stam) | Dricksvatten/spray | Levande |
Vaccination av värphöns
Livkycklingar/unghöns (blivande värphöns) vaccineras mot infektiös bronkit (IB) (se tabellen ovan). Efter dessa vaccinationer, som görs under uppfödningsperioden med enbart levande vaccin, får dock hönsen bara ett kortvarigt skydd. Observera att detta gäller oavsett hur många gånger man vaccinerat under uppfödningsperioden. För att upprätthålla skyddet vaccineras därför en del av den svenska värphönspopulationen med levande vaccin som spray eller i dricksvattnet även under produktionsperioden mot IB. Den första vaccinationen efter insättning ges efter det att hönsen toppat i produktion. Därefter vaccineras mot IB cirka var 7–10 vecka.
Vacciner finns även tillgängliga i Sverige för att vaccinera värphöns mot bakteriesjukdomarna pasteurellos och rödsjuka. Dessa två vacciner innehåller avdödade bakterier och måste därför ges med injektion. Vaccinationen utförs i regel vid cirka 16 veckors ålder, vid insättning av unghöns på de gårdar där hönsflockar tidigare drabbats av respektive sjukdom. Det kan även vara aktuellt att vaccinera värphöns under ett pågående utbrott av pasteurellos eller rödsjuka för att hejda sjukdomen. Det förekommer även att enstaka besättningar vaccinerar mot sjukdom orsakad av bakterien Escherichia coli.
Vaccination av hobbyhöns
Vaccination av hobbyhöns sker i relativt liten omfattning i Sverige idag. En bidragande orsak är att kostnaden blir förhållandevis hög på grund av att förpackningarna är anpassade efter behovet i kommersiella flockar; det vill säga att de innehåller ett stort antal doser vaccin. Behovet av vaccination av hobbyfjäderfä bör bedömas från fall till fall tillsammans med veterinär. Följande sjukdomar kan vara aktuella att vaccinera mot i hobbybesättningar: