Högpatogen fågelinfluensa har påvisats hos flera däggdjursarter runtom i världen under de senaste åren. I Sverige har fall bekräftats hos rödräv, gråsäl och tumlare.
– Det senaste fallet var en rävunge som anträffades vinglig den 8 maj i Solna, Stockholm. Ett stort antal skrattmåsar hade dött av fågelinfluensa i närområdet och räven har sannolikt blivit smittad genom att äta en sjuk fågel, säger Caroline Bröjer, viltveterinär och forskare vid SVA.
Döda rävar, mårddjur och marina däggdjur efterlyses
I ett nystartat forskningsprojekt kartlägger SVA vilka däggdjur som infekterats av fågelinfluensa i Sverige, samt hur smittan sprider sig. Därför vill forskarna få in döda mårddjur, rävar och marina däggdjur från områden där det nyligen har konstaterats fågelinfluensa, för undersökning. Fågelinfluensa har i år främst konstaterats i de kustnära länen i södra Sverige. Har du har hittat ett dött djur, rapportera ditt fynd till SVA på rapporteravilt.se (om det gäller landlevande djur) eller till Naturhistoriska riksmuseet: marinadaggdjur.nrm.se (om det gäller marina däggdjur). Om det är aktuellt att provta djuret, blir du sedan kontaktad för vidare instruktion.
”Oroväckande att fågelinfluensa påvisats hos flera däggdjursarter”
I Europa och Nordamerika har fågelinfluensa påvisats hos grävling, iller, mink, utter, skunk, tvättbjörn, pungråtta, lodjur, rödräv, prärievarg, björn, rödlo, delfin, säl, tumlare katt och hund.
- Det är oroväckande att fågelinfluensa har påvisats hos flera däggdjursarter runt om i världen och att virusets arvsmassa i vissa fall visar tecken på viss anpassning till däggdjursceller. Det finns även en risk att vissa arter blir symtomfria smittbärare. En spridning av fågelinfluensa bland vilda däggdjur, inklusive marina däggdjur, kan få stora konsekvenser för förvaltningen av dessa arter, säger Caroline Bröjer.
Virusets sjukdomsframkallande egenskaper ska studeras
På SVA innefattar forskningsprojektet tre delar. Marina däggdjur, rödrävar och mårddjur ska undersökas för att påvisa eventuellt virus, och eventuella antikroppar mot viruset. Sedan ska också vävnader från vilda djur som har testat positivt för högpatogen fågelinfluensa studeras mikroskopiskt, för att öka kunskapen om virusets sjukdomsframkallande egenskaper. Projektet ska dessutom fortsätta kartläggningen av det pågående fågelinfluensautbrottet under 2023, vad gäller drabbade arter, virustyper och sjukliga förändringar.
Projektet pågår under 2023 och finansieras av Naturvårdsverket.
