Gå direkt till innehåll
Död kanin ligger på marken
Död fälthare hittad i naturen. Foto: Erik Ågren/SVA

Vilka bidrar med fallvilt till SVA och varför?

Senast uppdaterad : 2021-03-04

Vilka är det som skickar in döda vilda djur till SVA – och varför gör de det? Den frågan ska forskare på SVA söka svar på i en kommande studie som beviljats forskningsmedel på 2 970 000 kronor ur Viltvårdsfonden. Forskningen kommer att pågå i tre år och ska drivas av Aleksija Neimanis, Erik Ågren, Maria Nöremark, Hyeyoung Kim och Dolores Gavier-Widén, i samarbete med Maria Johansson, Lunds universitet.

Varje år utlyser Naturvårdsverket forskningsmedel ur Viltvårdsfonden för projekt som ska utveckla vetenskapligt baserad kunskap till stöd för en hållbar förvaltning av vilt. SVA har i samarbete med Lunds universitet fått beviljat 2 970 000 kr över tre år (2021-2023) för projekt ”Vilka bidrar med fallvilt till SVA och varför?” Forskarna som deltar i studien är viltveterinärer, epidemiologer och miljöpsykolog och de ska undersöka vilka faktorer som påverkar insamling av viltfall till viltsjukdomsövervakningen. Syftet är att få ett förbättrat beslutsunderlag för viltförvaltningen.

Viltsjukdomar hot mot vilda djur, tamdjur och människor

Friska viltpopulationer bidrar till biologisk mångfald och de erbjuder värdefulla ekosystemtjänster. Sjukdomar hos vilda djur kan ha betydande ekologiska, sociala och ekonomiska konsekvenser, kan hota hälsan hos husdjur och människor och påverkar därför viltförvaltningen. Ett heltäckande övervakningsprogram för viltsjukdomar med god geografisk täckning och som kan omfatta relevanta viltarter är viktigt för att kunna informera viltförvaltningen om prioriterade vilthälsofrågor.

Ny kunskap för bättre viltsjukdomsövervakning

Sveriges övervakning av viltsjukdomar vid SVA bygger på undersökningar av döda eller sjuka vilda djur som avlivats. Det är till största del privatpersoner som rapporterar och skickar in djurkroppar som de hittar ute i naturen. Den rapporteringen är frivillig, vilket innebär att det i nuläget är oklart hur representativt underlaget är som SVA har att jobba med. I nuläget vet vi inte heller mycket om vilka faktorer som påverkar att djuren skickas in, vem som skickar in dem eller varför.

Fyra delstudier

Genom fyra delstudier med beskrivande dataanalys, geografisk modellering, enkät och intervjuer ska följande undersökas:

  • Vad representerar de senaste tio årens viltsjukdomsdata (vad har vi för material och hur ser den ut?)
  • Vilka faktorer underlättar eller hindrar att ett rapporterat dött djur skickas in?
  • Vem rapporterar och lämnar in dött vilt?
  • Vad är den personliga motivationen att frivilligt rapportera och lämna in prover, och vilka är de upplevda hindren?

Det här projektet är tvärvetenskapligt och förhoppningen är att förstå mer om vem som skickar in döda djur och varför. Målet är sedan att kunna vidareutveckla och anpassa programmet för viltsjukdomsövervakning så att aktuella vilthälsofrågor kan prioriteras och att programmet blir mer heltäckande, vilket ger bättre underlag till viltförvaltningen.

Aleksija Neimane

Biträdande statsveterinär

Foto: Göran Ekeberg/AddLight