Gå direkt till innehåll

Fakta om projektet

Ansvarig på SVA

Porträtt av Aleksija Neimane.
Aleksija Neimane Biträdande statsveterinär aleksija.neimane@sva.se 070-362 46 55

Huvudman

SVA

Finansiär

Naturvårdsverket

Start/Avslut

2021 - 2023

Djurslag

Vilda fåglar

Vildsvin

Hardjur

Hjortdjur

Björn

Gnagare

Medlemmar

Dolores Gavier-Widén

Erik Ågren

Hyeyoung Kim

Maria Nöremark

Vilka bidrar med fallvilt till SVA och varför? Undersökning av faktorer som påverkar insamling av viltfall till viltsjukdomsövervakningen för ett förbättrat beslutsunderlag för viltförvaltningen

Foto: Erik Ågren

Friska viltpopulationer är en integrerad del av den biologiska mångfalden och de erbjuder värdefullaekosystemtjänster. Sjukdomar hos vilda djur kan ha betydande ekologiska, sociala och ekonomiska konsekvenser, kan hota hälsan hos husdjur och människor och påverkar därför viltförvaltningen. Ett heltäckande övervakningsprogram för viltsjukdomar med god geografisk täckning och som kan omfatta relevanta viltarter är väsentligt för att kunna informera viltförvaltningen om prioriterade vilthälsofrågor. Sveriges övervakning av viltsjukdomar vid SVA bygger på generell sjukdomsövervakning med patologiska undersökningar av dött eller avlivat sjukt vilt. Data som genereras är beroende av frivillig rapportering och inskickandet av djurkroppar från fältet av allmänheten. Hur representativa proverna är, de faktorer som påverkar inskickandet och vem som skickar in är dock inte närmare studerat. 

Detta tvärvetenskapliga projekt är ett samarbete mellan SVA och Lunds universitet. Projektet syftar till att fylla dessa kunskapsluckor för att kunna vidareutveckla och anpassa programmet så att relevanta vilthälsofrågor kan prioriteras och bli mer heltäckande, vilket förbättrar informationen till viltförvaltningen.

Genom tre delstudier med beskrivande dataanalys, geografisk modellering, enkät och intervjuer kommer vi att undersöka
1) vad de senaste tio årens viltsjukdomsdata verkligen representerar
2) vilka faktorer underlättar eller hindrar att ett rapporterat dött vilt skickas in
3) vem rapporterar och lämnar in dött vilt
4) vad är den personliga motivationen att frivilligt rapportera och lämna in prover, vilka är de upplevda hindren?

Resultaten hjälper oss att bättre förstå de data som faktiskt genereras från programmet och hur de kan användas. Genom att identifiera faktorer som påverkar urvalet av prover och förstå demografi och motivation hos dem som frivilligt skickar in prover, får vi verktyg för att avlägsna hinder, underlätta inskick och öka engagemanget för ett mer heltäckande viltsjukdomsövervakningsprogram.

Tidsplan:

Analyser av historiskt data: 2021-2022

Intervjuer: 2022

Enkätstudie: 2022-2023

Sidan granskades senast : 2022-06-08