Enterohemorragisk E.coli (ehec)

Information

Barn och äldre samt personer med nedsatt immunförsvar löper större risk för sjukdomen. Den sjukdomsframkallande förmågan hos denna bakterietyp är främst kopplad till produktion av ett toxin (gift) i tarmen, därav namnen shigatoxinproducerande E. coli (stec) eller verotoxinproducerande E. coli (vtec).

Idisslare är bärare av stec, men djur utvecklar inte sjukdom. Sjukdomen i sin tur benämns infektion med enterohemorragisk E. coli (ehec) i smittskyddslagen. Det kan vara något förvirrande när samma bakterie hos idisslare kallas för stec eller vtec men som sjukdomsorsak hos människa benämns ehec.

I Sverige har smittan påvisats framför allt hos nötkreatur, särskilt hos ungdjur, men den påvisas även på andra idisslare som får och getter fast i mindre omfattning. Vid slakt kan slaktkroppar förorenas med träck. Detsamma kan ske vid mjölkning. Smittan kan då spridas vidare till människor om livsmedlen inte värmebehandlats.

Människor kan smittas via direktkontakt med djur eller deras avföring. Andra smittvägar kan till exempel vara förorenat kött och köttprodukter från idisslare, opastöriserad mjölk, förorenade grönsaker, frukt och bär, livsmedel som har kontaminerats av rått kött som innehåller stec. badvatten och smitta från person till person.

Förekomst i Sverige

Infektion med ehec O157 hos människa blev anmälningspliktigt 1997. I smittskyddslagen som trädde i kraft den 1 juli 2004 är infektion med samtliga typer av ehec anmälningspliktig.

Antal rapporterade fall av ehec människor i Sverige har ökat de senaste åren. En orsak till denna trend är att diagnostiken succesivt har utvecklats, så att fler fall konfirmeras och orsakande serotyp kan identifieras.  er än hälften av de smittade fallen som rapporteras är smittade i Sverige.

De vanligaste serotyperna för personer som smittats inom Sverige, liksom för personer där man konstaterat att smitta skett via djurkontakt, såsom gårdsbesök, är stec O157, följt av serotyperna O26, O103 och O121. För dessa serotyper görs regelbundna slakteriprevalensstudier.

Dessa undersökningar bland nötkreatur har visat att drygt tre procent av djuren som slaktas i Sverige är bärare av E. coli O157. Förekomsten är vanligare bland nötkreatur i södra Sverige jämfört med norr om Dalälven, där det är ovanligt med fynd av E. coli O157.

Fakta om ehec

Smittämne

De typer av Escherichia coli som producerar ett speciellt shigaliknande toxin (verotoxin), som kan ge sjukdomen ehec hos människa.

Förekomst

Har påvisats över praktiskt taget hela världen.

Symtom hos människor

Akuta buksmärtor, blodig diarré och kräkningar. Särskilt hos barn och äldre kan ibland allvarlig njurpåverkan (HUS, hemolytiskt uremiskt syndrom) utvecklas som kan kräva dialys och orsaka dödsfall.

Mottaglighet

Alla är mottagliga. Barn och äldre är känsligast.

Överlevnad

Bakterien överlever infrysning och kyllagring och tål sura miljöer som vid fermentering av livsmedel.

Avdödas snabbt vid upphettning till 65–70° C.

Smittkälla

Livsmedel, otillräckligt upphettade köttprodukter, opastöriserad mjölk, frukt och grönsaker, förorenat vatten och djurkontakt. Även från person till person.

Smittsätt

Genom förtäring av förorenade, ej tillräckligt upphettade livsmedel eller via kontakt med miljöer som kontaminerats av avföring från idisslare som utsöndrar bakterien.

Kontrollåtgärder

Goda hygieniska förhållanden vid tillverkning och hantering av livsmedel. Pastörisering av mjölk. Tillräcklig uppvärmning av risklivsmedel före förtäring. God hygien efter toalettbesök samt efter kontakt med djur.