De döda vildsvinen hittades alldeles sydöst om Fagersta.
Karta med smittad zon och aktuella fynd >
Källa: Statens veterinärmedicinska anstalt
Nej. SVA har tidigare kartlagt risken för hur stor sannolikhet det var att afrikansk svinpest (ASF) ska introduceras och etableras i vildsvinsstammen i olika delar av Sverige. Läs mer om riskvärderingen här: Högre risk för introduktion av afrikansk svinpest i vissa områden.
Källa: Statens veterinärmedicinska anstalt
Afrikansk svinpest är en allvarlig grissjukdom, som bekämpas med stöd av svensk och europeisk lagstiftning. För att minimera smittspridningen och fastställa smittans utbredning har området genomsökts för att hitta och provta döda vildsvin. Efter dessa åtgärder bedöms det inte föreligga någon smittspridning vare sig inne i eller ut från området. Målet är att få kontroll på smittspridningen, bekämpa sjukdomen och i slutänden visa att Sverige åter är fritt från sjukdomen.
Jordbruksverket har beslutat om nuvarande omfattning av det smittade områdets kärnområde och ytterområde.
Källa: Statens veterinärmedicinska anstalt
Om du hittar ett dött eller sjukt vildsvin utanför den smittade zonen ska du rapportera det till SVA via rapporteravilt.sva.se. Du kommer då att bli kontaktad och vildsvinet kommer att provtas.
I den smittade zonen pågår insatser i myndigheternas regi för att öka möjligheterna att hitta döda och sjuka vildsvin och för att kunna samla in upphittade kadaver.
Källa: Statens veterinärmedicinska anstalt
Nej, människor smittas inte av afrikansk svinpest. Däremot kan människa sprida smittan vidare genom att bära virus på skor och liknande om man varit i kontakt med ett smittat vildsvin eller kroppsvätskor eller avföring från ett smittat vildsvin. Afrikansk svinpest är en virussjukdom som drabbar grisar och vildsvin.
Källa: Statens veterinärmedicinska anstalt
SVA är en beredskapsmyndighet med expertkunskap inom bland annat mikrobiologi, djursjukdomar, diagnostik och provtagning, epidemiologi, viltsjukdomar, patologi, sjukdomsövervakning och riskvärdering. I sjukdomsutbrott av detta slag ger SVA kunskapsstöd i form av epidemiologiska lägesbilder, riskbedömningar; bedömning av sjukdomsmisstankar; provtagningsinstruktioner och smittskyddsrekommendationer. SVA arbetar nära Jordbruksverket i dessa frågor och bidrar även med expertkompetens inom smittspårning och eventuella saneringsfrågor samt kan ge förslag på riskhantering.
SVA är nationellt referenslaboratorium för afrikansk svinpest och är det enda veterinärmedicinska laboratorium i Sverige som utför diagnostik för afrikansk svinpest.
Källa: Statens veterinärmedicinska anstalt
Från döda djur analyseras organprover med Polymerase Chain Reaction (PCR). Det PCR-test vi använder är validerat och rekommenderat av det europeiska referenslaboratoriet för afrikansk svinpest (Centro de Investigacion en Sanidad Animal (INIA-CISA/CSIC). Även World Organisation for Animal Health (WOAH, grundat som OIE) rekommenderar detta PCR-test.
Källa: Statens veterinärmedicinska anstalt
Allmänhet och jägare i hela landet uppmanas att rapportera in fynd av döda vildsvin till SVA via rapporteravilt.sva.se.
Källa: Statens veterinärmedicinska anstalt
Om sjukdomen
Afrikansk svinpest är en allvarlig virussjukdom som drabbar grisar och vildsvin. Infekterade grisar och vildsvin blir svårt sjuka och dödligheten är hög, nästan 100 procent. Sjukdomen har sin ursprungliga utbredning i Afrika söder om Sahara, men har under senare år fått en kraftigt ökad spridning i stora delar av Europa och i Asien och har även påvisats i Amerika (Haiti och Dominikanska republiken). Bekämpning av sjukdomen är reglerad i svensk och europeisk lagstiftning.
Källa: Statens veterinärmedicinska anstalt
Akut afrikansk svinpest ger hög feber, upphörd foderlust och nedsatt allmäntillstånd. Dräktiga suggor kastar vanligen på ett tidigt stadium. Huden blir ofta blåaktigt missfärgad på delar av kroppen. Gången är ostadig och okoordinerad. Andningssvårigheter, ögonflöde, kräkningar, diarré samt blödningar från mun och ändtarm är andra symtom som kan förekomma. Smittade djur dör vanligen inom fem till tio dagar. Även om sjukdomsbilden hos ett infekterat djur i typiska fall är dramatisk, kan smittspridningen gå långsamt till en början vilket gör att endast enstaka djur i en besättning drabbas inledningsvis. Eftersom gris och vildsvin är samma art uppvisar vildsvin samma symtom som grisar men påträffas oftast döda.
Källa: Statens veterinärmedicinska anstalt
Smittspridning
Hos sjuka djur finns virus finns i alla kroppsdelar, kroppsvätskor och utsöndringar och med de största virusmängderna i blod. Smittspridning kan därför ske via direktkontakt mellan infekterade och friska vildsvin och grisar, genom att djuren kommer åt infekterade kadaver eller kött, eller genom indirekt överföring av smittämnet via till exempel personer, transportbilar eller redskap som förorenats med smittämnet. Eftersom viruset kan överleva flera år i kylt eller fryst kött och i många lättrökta eller saltade produkter så är matavfall ett mycket viktigt spridningssätt till nya områden. Det är därför förbjudet att föra med sig kött och köttprodukter från gris och vildsvin från vissa zoner inom de länder där smittan upptäckts. I nordliga förhållanden kan virus även överleva länge i vildsvinskadaver.
Sjukdomen kommer ursprungligen från östra Afrika. I dessa områden finns ytterligare smittspridningscykler som inte finns i Sverige eller Europa. Där cirkulerar smittan även mellan vårtsvin och en specifik mjuk fästing i vårtsvinens gryt samt kan spridas mellan denna mjuka fästing och grisar.
Källa: Statens veterinärmedicinska anstalt
När infekterade djur insjuknar finns virus i hela kroppen, även i muskler och organ. Viruset kan överleva länge (månader–år) i kylt eller fryst kött och i många lättrökta eller saltade produkter. I rumstemperatur avdödas virus på några veckor och vid uppvärmning till 60 grader i 30 minuter (eller högre temperatur under kortare tid).
Djur som har afrikansk svinpestvirus i kroppen uppvisar kraftiga sjukdomssymtom. Vid officiella slakterier inom EU genomgår alla djur veterinärbesiktning innan slakt, sjuka djur slaktas inte. Kött och köttprodukter från gris och vildsvin från vissa zoner inom de länder där smittan upptäckts får inte säljas. Det finns inget som tyder på att ASF-virus finns eller har funnits i kommersiella fläskprodukter inom EU.
Vid icke-kommersiell slakt och jakt besiktigas djuren inte. Icke-kommersiella köttprodukter från infekterade grisar eller vildsvin från något land med smitta kan innehålla virus.
Källa: Statens veterinärmedicinska anstalt
Erfarenheter från andra europeiska länder visar att virus sprids långsamt bland vildsvin, det rör sig om cirka en till två km per månad. Spridningen kan dock påskyndas och även ta stora hopp till nya områden med människans hjälp, exempelvis genom transporter av infekterade djur, kontaminerade redskap, spridning av infekterat matavfall med mera.
Källa: Statens veterinärmedicinska anstalt
Husdjur så som katter och hundar kan inte smittas av afrikansk svinpest, men de skulle kunna föra smitta med sig om de till exempel klivit i träck från ett smittat vildsvin. Viruset kan finnas i träcken och överleva där en kortare tid. Dock måste detta virus sedan komma i kontakt med en gris eller ett vildsvin för att smittan ska föras vidare under den korta tid som viruset överlever i miljön.
Katter håller sig ofta inom ett mindre område, och deras tvätt-beteende med att noga tvätta bort all smuts de får på sig gör att de troligtvis inte heller skulle komma att utgöra en stor risk för vidare smittspridning.
Husdjur som får i sig virus, genom att till exempel äta kadaver eller tvätta sig, utgör ingen smittorisk.
Om din hund har deltagit i sök efter vildsvin i den smittade zonen och kan ha kommit i kontakt med kadaver, kroppsvätskor eller avföring från smittade vildsvin och ska lämna zonen, tvätta hunden med hundschampo och se till att den är ren och torr när den lämnar området. Utrustning, så som halsband och koppel ska tvättas med tvål och vatten. Låt allt torka ordentligt innan det tas ut ur området.
Källa: Statens veterinärmedicinska anstalt
Smittan sprids i första hand genom döda och sjuka vildsvin. Om en sjuk gris hamnar i ett vattendrag kommer viruset att spädas ut och därför bedöms inte vattendrag som smittförande i det smittade området.
Källa: Statens veterinärmedicinska anstalt
Det är bara grisar och vildsvin som kan smittas av afrikansk svinpest och i sin tur kan sprida smitta till andra djur. Träck från andra djur (så som sällskapsdjur, räv, varg etc) som kan ha ätit på kadaver eller på annat sätt fått i sig viruset, utgör ingen smittorisk.
Rovdjur kan flytta på smittade kadaver (kortare sträckor) men detta bidrar inte till smittspridning på annat sätt än vildsvinens normala rörelser inom sitt hemområde. Om ett rovdjur får blod från ett smittat vildsvin i pälsen neutraliseras virus när djuren rengör sig själva genom att slicka och putsa sig.
Avloppsslam som kan innehålla avföring från människor som ätit infekterat griskött utgör inte heller någon smittorisk.
Källa: Statens veterinärmedicinska anstalt
Fästingar har ingen betydelse för smittspridningen i det utbrott som pågår. Ett släkte av mjuka fästingar (Ornithodoros) kan vara reservoar för ASF och fungera som en biologisk vektor och sprida smittan. Detta släkte av fästingar har vi dock inte i Sverige och de fästingar vi har här kan inte bära på, eller sprida afrikansk svinpest.
Inte heller myggor har betydelse för spridning av afrikansk svinpest.
Källa: Statens veterinärmedicinska anstalt
Övervakning och bekämpning
I Sverige övervakas afrikansk svinpest både hos vildsvin och hos tamgris.
Eftersom afrikansk svinpest orsakar allvarlig sjukdom och död på både vildsvin och gris är undersökning av sjuka eller döda djur det säkraste sättet att tidigt hitta sjukdomen om den förekommer.
Övervakningen i tamgrisbesättningar är därför klinisk (passiv) vilket betyder att om en djurägare reagerar på symptom eller ökad dödlighet hos grisarna så kontaktar de sin veterinär. Veterinären i sin tur kontaktar sedan SVA för att diskutera om det kan finnas en misstanke om afrikansk svinpest. Om så är fallet så provtas djuret/djuren efter beslut från Jordbruksverket.
Vildsvin övervakas genom så kallad förstärkt klinisk (passiv) övervakning, vilket bygger på att SVA får in rapporter från jägare och allmänheten om upphittade döda vildsvin som sedan provtas. Rapportering av upphittade vildsvin sker via rapporteravilt.sva.se. Övervakningen på vildsvin har pågått sedan 2013.
Här hittar du en interaktiv karta över vildsvin undersökta för afrikansk svinpest.
Källa: Statens veterinärmedicinska anstalt
Zonens utbredning fastställdes baserat på sammanvägning av en rad faktorer. Viktiga faktorer som vägdes in var vildsvinspopulationens storlek och täthet i området samt kunskap om hur och var vildsvinen rör sig det aktuella området. Utifrån denna kunskap drogs gränserna med hänsyn taget till geografi och administrativa gränser.
Underlaget togs fram av den nationella expertgruppen för afrikansk svinpest som består av experter med kunskap om smittämnet och egenskaper hos sjukdomen, vildsvin, vildsvinsekologi och jakt tillsammans med personer med lokal kännedom inom dessa områden.
För att minimera smittspridningen och fastställa smittans utbredning har området sedan genomsökts för att hitta och provta döda vildsvin. Efter dessa åtgärder bedöms det inte längre föreligga någon smittspridning vare sig inne i eller ut från området. Storleken på det smittade zonen har därför minskats.
Se Jordbruksverkets karta över den smittade zonen.
Källa: Statens veterinärmedicinska anstalt
Det stängsel som har satts upp är tillräckligt lågt för att hjortdjur ska kunna ta sig över och mindre djur ska kunna ta sig igenom. På så sätt bör inte andra djur påverkas i någon större grad av att området stängslas in.
Källa: Statens veterinärmedicinska anstalt
Hur svår bekämpningen blir beror på smittans utbredning. Om smittan är begränsad till ett mindre område kan bekämpning med instängsling och eventuellt intensifierad avskjutning lyckas – det har varit framgångsrikt i Belgien och Tjeckien. Hur lång tid det kan ta går inte att svara på i nuläget.
Källa: Statens veterinärmedicinska anstalt
Om grisar får sjukdomssymtom som skulle kunna vara orsakade av afrikansk svinpest görs en utredning och prover tas i besättningen. Djurhållare och veterinärer är skyldiga att informera myndigheterna om man misstänker afrikansk svinpest. Symtomen kan också ha andra orsaker men afrikansk svinpest utesluts alltid först innan utredningen går vidare. I och med att vi har ett pågående utbrott av afrikansk svinpest i Sverige uppmanar vi till ökad uppmärksamhet. Därför kan vi också förvänta oss fler misstankar och utredningar. Ett sådant samband har vi sett vid utbrott av andra allvarliga sjukdomar där misstankar ska anmälas till myndigheterna.
Graden av misstanke kan variera, från mycket svaga där sannolikheten bedöms som låg att symtomen är orsakade av afrikansk svinpest, till att det verkligen finns skäl att misstänka afrikansk svinpest. Oavsett om misstanken är svag eller stark tas prover för att utesluta afrikansk svinpest. För att ha ett känsligt övervakningssystem som bidrar till upptäckt av nya fall. Vi uppmanar djurägare och veterinärer att höra av sig även om graden av misstanke är låg – det stärker vår övervakning av sjukdomen i grisbesättningar.
Under tiden prover analyseras kan besättningen beläggas med restriktioner (”spärr”). Det gör man för att förhindra att smittan sprids vidare om provsvaret skulle visa att besättningen är smittad. Om besättningen inte är smittad hävs restriktionerna.
Källa: Statens veterinärmedicinska anstalt
Då hanteras utbrottet enligt nationella och EU-lagstiftning om allvarliga smittsamma sjukdomar.
Besättningarna beläggs med restriktioner för att förhindra smittspridning och smittan bekämpas i besättningen.
Utbrott av afrikansk svinpest i grisbesättningar innebär också påverkan på handeln med grisprodukter inom EU och med andra länder.
Källa: Statens veterinärmedicinska anstalt
På grund av specifika egenskaper hos afrikansk svinpest-viruset har det trots mycket forskning ännu inte varit möjligt att framställa ett vaccin som är både säkert och effektivt. Ett fåtal länder, så som till exempel Vietnam, har nyligen börjat använda ett vaccin men detta används inte globalt. Det är för närvarande inte tillåtet att vaccinera mot afrikansk svinpest inom EU.
Källa: Statens veterinärmedicinska anstalt
Om afrikansk svinpest inte hittas när vi analyserar prover från ett dött vildsvin kan det finnas flera olika anledningar.
Vid analys av kadaver som påträffas i det smittade området kan materialet vara ankommet. Då finns det kvar väldigt lite vävnad eller benmärg att provta, vilket gör att det inte går att påvisa något virus.
Vissa provtagna ben kan också misstänkas vara äldre slaktrester, och då är det ju ett friskt djur som skjutits. Det kan också vara så att vildsvinet dött av andra orsaker så som trauma eller en annan infektion.
Källa: Statens veterinärmedicinska anstalt
Rengöring och sanering
Afrikansk svinpestvirus är ett höljeförsett virus som är känsligt för uttorkning och solljus och därför inaktiveras på kort tid i miljön. Det är känsligt för de flesta desinfektionsmedel. Uppvärmning till 60 grader i 30 minuter (eller högre temperatur under kortare tid) avdödar virus. Däremot är viruset motståndskraftigt och kan leva länge, flera månader, i blod och muskulatur från smittade vildsvin och grisar. Man kan räkna med att virus på utrustning, kläder och skor som lämnas utan åtgärd inaktiveras inom två veckor.
Källa: Statens veterinärmedicinska anstalt
Alla som deltar i sökandet efter kadaver i det smittade området får smittskyddsinstruktioner på plats. I korthet omfattar de rengöring av stövlar med vatten, diskmedel eller såpa och borste och därefter doppas eller sprayas stövlarna med desinfektionsmedel i normal brukskoncentration, flera olika desinfektionsmedel är verksamma mot afrikanska svinpest. Kläder tvättas, helst i maskin vid 60°. Om detta inte är möjligt rengörs kläderna för hand på samma sätt som stövlarna. Alternativt läggs kläderna i bastu i minst 60° i 30 minuter. Kläder kan också hängas torrt och luftigt under två veckor. Under den tiden dör viruspartiklarna.
Hundar som deltagit i sök badas med hundschampo och halsband, koppel och annan utrustning tvättas enligt ovan.
Källa: Statens veterinärmedicinska anstalt
Som alltid är det viktigt att du som jägare rengör skor/stövlar, kläder och utrustning mellan markerna och jakttillfällena. Detta förhindrar att smittämnen följer med till den nya marken eller det nya jakttillfället.
Skor/stövlar, kläder och utrustning ska vara synligt rena från jord, gödsel, blod och andra kroppsvätskor. Desinfektionsmedel har begränsad effekt om det inte är synligt rent och kan inte användas istället för rengöring.
Det är heller inte nödvändigt att använda desinfektionsmedel i normalfallet – är det synligt rent så är det rent.
Källa: Statens veterinärmedicinska anstalt
Jägare
Har du skjutit ett vildsvin i någon av de kommuner som gränsar till den smittade zonen (Sala, Skinnskatteberg, Smedjebacken och Surahammar) uppmanas du som jägare att skicka in prover i den förstärkta övervakningen. Syftet med den förstärkta övervakningen är att bekräfta att utbrottet är avgränsat till Fagersta. Kroppen kan hanteras som vanligt och behöver inte hållas kvar i väntan på provsvar.
Utanför de angränsande kommunerna kan du hantera vildsvin som vanligt. Jägare uppmanas dock till ökad vaksamhet och rapportering av alla döda vildsvin eller vildsvin som visar tecken på sjukdom och avlivas, så att provtagning kan ske. Skulle du hitta sjuka eller döda vildsvin så rapporteras de här: Rapportera fall av sjuka eller döda vildsvin till SVA.
Källa: Statens veterinärmedicinska anstalt
Inkubationstiden (tiden mellan smitta och sjukdom) för afrikansk svinpest är ungefär en vecka. Under den tiden, innan de uppvisar sjukdomstecken, utsöndrar smittade djur inte virus och det finns inte virus i kött, blod eller kroppsvätskor.
Källa: Statens veterinärmedicinska anstalt
Jägare som deltagit i sökandet har fått noggranna smittskyddsinstruktioner om hur de ska rengöra sig själva, sina kläder och sin utrustning efter varje pass. Instruktionen innefattar noggrann rengöring av kläder, stövlar och utrustning. Kläder och utrustning som inte kan tvättas i maskin eller för hand värmebehandlas i 60 grader, t. ex. i en bastu. Hundar som deltagit i sökandet badas med schampo och deras utrustning tvättas.
Som ett resultat av dessa åtgärder finns ingen ökad smittrisk från dessa personer och hundar jämfört med andra jägare.
Källa: Statens veterinärmedicinska anstalt
Som alltid är det viktigt att jägare som flyttar sig mellan olika jaktmarker rengör skor, kläder och utrustning mellan markerna.
Med en sådan rutin utgör jägare som bor inom den smittade zonen inte en högre risk för smitta än jägare från andra områden.
Källa: Statens veterinärmedicinska anstalt
Som alltid är det viktigt att du som jägare rengör skor/stövlar, kläder och utrustning mellan markerna och jakttillfällena. Detta förhindrar att smittämnen följer med till den nya marken eller det nya jakttillfället.
Skor/stövlar, kläder och utrustning ska vara synligt rena från jord, gödsel, blod och andra kroppsvätskor. Desinfektionsmedel har begränsad effekt om det inte är synligt rent och kan inte användas istället för rengöring.
Det är heller inte nödvändigt att använda desinfektionsmedel i normalfallet – är det synligt rent så är det rent.
Källa: Statens veterinärmedicinska anstalt
Som jägare med hund måste man försöka använda vetskapen om hur ens hund driver tillsammans med kunskap om var zongränsen går så man med så stor säkerhet som möjligt ser till att hunden inte kommer kunna driva i smittade zonen.
Huvudskälet till detta är att hunden kan stöta ut smittade vildsvin från smittad zon till din eller någon annans jaktmark vilket ju naturligtvis är mycket negativt både för jaktlaget och nationellt.
Källa: Statens veterinärmedicinska anstalt
- Ja, hundar som varit i kontakt med smittade vildsvinskadaver eller kroppsvätskor eller avföring från smittade vildsvin kan bära med sig smittan på tassar, i pälsen och på halsband och liknande. Däremot smittar hunden inte via avföringen om det fått i sig smittat kött t.ex. från ett vildsvinskadaver.
- Om din hund deltagit i kadaversök i den smittade zonen ska den tvättas med hundschampo och vara ren och torr innan den används på marker utanför den smittade zonen och helst innan den lämnar området.
- Utrustning, så som halsband och koppel, ska tvättas med diskmedel eller såpa och vatten. Låt allt torka ordentligt innan det används igen.
Källa: Statens veterinärmedicinska anstalt
Människor smittas inte av afrikansk svinpest och vildsvinskött från friska vildsvin skjutna utanför smittad zon (även i övervakningsområdet) kan hanteras och ätas som tidigare.
Källa: Jordbruksverket, Statens veterinärmedicinska anstalt
Nej, trikinproverna undersöks inte. Vildsvin som var till synes friska när de sköts har inte smittan i musklerna.
Källa: Statens veterinärmedicinska anstalt
Allmänhet och jägare i hela landet uppmanas att rapportera in fynd av döda vildsvin till SVA via rapporteravilt.sva.se.
Källa: Statens veterinärmedicinska anstalt
Grishållare utanför den smittade zonen
För närvarande råder inga särskilda restriktioner i Sverige förutom i det område där afrikansk svinpest påvisats på vildsvin. Situationen kan dock ändras om smittan skulle spridas. Jordbruksverket fattar beslut om särskilda restriktioner i så fall. Oavsett är det viktigt att upprätthålla ett gott smittskydd för att förhindra att afrikansk svinpest skulle kunna komma in i besättningen. Ett gott smittskydd omfattar att bara tillåta nödvändiga besök, att personal och besökare inte har vistats utomlands eller i områden med afrikansk svinpest de senaste fem dygnen, att besökare förses med besättningsegna skyddskläder och skodon samt ges möjlighet till handtvätt och desinfektion före inträde i besättningen. Det är även viktigt att se till att vildsvin inte kommer i kontakt med besättningens grisar, foder eller strö.
Om du misstänker att dina grisar kan ha smittats och/eller om grisarna visar symtom som skulle kunna tyda på afrikansk svinpest ska du omedelbart kontakta veterinär.
Ovanstående rekommendationer gäller även för grisar som vistas utomhus. Risken för att de ska komma i kontakt med vildsvin är dock högre varför ännu större försiktighet bör iakttas.
Källa: Statens veterinärmedicinska anstalt
Det går inte att utesluta smittspridning via halm och spannmål som producerats i det aktuella området. Detta gäller speciellt nyskördat material då lagring reducerar eventuell virusförekomst och minskar risken for smittspridning. Jordbruksverket har meddelat restriktioner för användning.
Källa: Statens veterinärmedicinska anstalt
Om grisar får sjukdomssymtom som skulle kunna vara orsakade av afrikansk svinpest görs en utredning och prover tas i besättningen. Djurhållare och veterinärer är skyldiga att informera myndigheterna om man misstänker afrikansk svinpest. Symtomen kan också ha andra orsaker men afrikansk svinpest utesluts alltid först innan utredningen går vidare. I och med att vi har ett pågående utbrott av afrikansk svinpest i Sverige uppmanar vi till ökad uppmärksamhet. Därför kan vi också förvänta oss fler misstankar och utredningar. Ett sådant samband har vi sett vid utbrott av andra allvarliga sjukdomar där misstankar ska anmälas till myndigheterna.
Graden av misstanke kan variera, från mycket svaga där sannolikheten bedöms som låg att symtomen är orsakade av afrikansk svinpest, till att det verkligen finns skäl att misstänka afrikansk svinpest. Oavsett om misstanken är svag eller stark tas prover för att utesluta afrikansk svinpest. För att ha ett känsligt övervakningssystem som bidrar till upptäckt av nya fall. Vi uppmanar djurägare och veterinärer att höra av sig även om graden av misstanke är låg – det stärker vår övervakning av sjukdomen i grisbesättningar.
Under tiden prover analyseras kan besättningen beläggas med restriktioner (”spärr”). Det gör man för att förhindra att smittan sprids vidare om provsvaret skulle visa att besättningen är smittad. Om besättningen inte är smittad hävs restriktionerna.
Källa: Statens veterinärmedicinska anstalt
Allmänhet och husdjur
Eftersom smittämnet finns i blod och andra vätskor från döda vildsvin finns smittan framför allt i och runt ett smittat vildsvinskadaver. Om du har kört på genomfartsvägar och inte på små skogsvägar är det ingen risk att du för med dig smittan på bilen. Fordon som används på vanliga vägar och inte i terrängen utgör ingen smittrisk utanför den smittade zonen.
Fordon som använts på annat sätt (i skogsbruk och jordbruk t. ex.) har fått särskilda instruktioner av Jordbruksverket för att lämna zonen.
Källa: Statens veterinärmedicinska anstalt
Afrikansk svinpest smittar inte andra djur än grisar och vildsvin. Minigrisar och andra sällskapsgrisar är känsliga och kan smittas. Hundar och katter, marsvin, hästar och andra vanliga husdjur kan inte smittas, inte heller andra lantbruksdjur som nötkreatur, får, fjäderfä och getter.
Källa: Statens veterinärmedicinska anstalt
Oavsett om du kört på vildsvinet i eller utanför den smittade zonen ska du kontakta Polisen. Polisen har fått olika instruktioner från myndigheterna beroende på var vildsvinet kördes på.
Om ett smittat vildsvin besöker din trädgård så skulle viruset kunna hamna där genom framför allt vildsvinets träck. Om du sedan råkar föra med dig träcken via till exempel skor eller stövlar och viruset kommer i kontakt med andra grisar eller vildsvin så kan det smitta nya vildsvin. Om du påträffar vildsvinsträck i din trädgård så plocka upp det med en plastpåse och släng i de brännbara soporna. Om du fått vildsvinsträck på dina skor så rengör dessa innan de används utanför din tomt.
Källa: Statens veterinärmedicinska anstalt
Inom kärnområdet av den smittade zonen är det inte tillåtet att vistas i skog och mark. I ytterområdet av den smittade zonen kan du vara ute i skogen under vissa förutsättningar.
Om du stöter på ett dött eller sjukt vildsvin ska du rapportera det till SVA på rapporteravilt.sva.se.
Källa: Statens veterinärmedicinska anstalt
Livsmedel
Ja, man kan äta kött från friska vildsvin – människor smittas inte av afrikansk svinpest.
Källa: Statens veterinärmedicinska anstalt